Hem / Vi arbetar med / Mångfald, jämställdhet och inkludering

Mångfald, jämställdhet och inkludering

Mångfald handlar om att ta tillvara på möjligheter och undanröja hinder – att vi på alla plan och nivåer tar tillvara på olika kompetenser, erfarenheter och talanger. RF-SISU Västerbotten arbetar för allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att delta i idrott oavsett bakgrund.

Inkluderande idrott

Idrottens värdegrund vilar på fyra fundament: glädje och gemenskap, demokrati och delaktighetallas rätt att vara med samt rent spel. Inom idrotten ska alla som vill kunna vara med utifrån sina förutsättningar och ambitioner. Alla ska värderas lika – oavsett kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning eller trosuppfattning.

Idrotten är den största mötesplatsen i Västerbotten, där utövare, ledare, idrottsföräldrar, domare, funktionärer och vänner möts i stort sett varje dag. På så sätt är idrotten en fantastisk arena för inkludering. Målet är att skapa idrotts- och föreningsmiljöer som kännetecknas av just gemenskap och delaktighet, där det är självklart att olika erfarenheter och bakgrunder ses som en tillgång. Vi verkar för att föreningar ska se mångfaldsarbetet som en naturlig del i sin verksamhet och vårt huvudfokus är att förändra attityder och värderingar för att individers olikhet ska ses, förstås, värdesättas och tillvaratas. På så sätt rustar vi föreningarna med kompetens och verktyg för att skapa en mer inkluderande föreningsmiljö.

Arbetet med inkludering är ständigt aktuellt och pågående, och en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Läs mer om inkluderingsarbetet i idrottsrörelsens gemensamma vision, Strategi 2025.

Jämställd idrott

En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Det gynnar inte demokratin, rättvisan, effektiviteten och utvecklingen att i första hand premiera ena halvan av befolkningen. Såväl forskning som människors enskilda erfarenheter talar för att jämställdhet främjar utvecklingen både för organisationer och individer.

Tyvärr är varken samhället i stort eller idrotten jämställd. Idrottsrörelsen startades av män, för män och präglas fortfarande mycket av manliga normer och maktstrukturer, vilket kan begränsa tjejers och kvinnors idrottsutövande på olika sätt. Över tid har antalet aktiva flickor och kvinnor blivit fler, kvinnornas representation i beslutande organ har ökat, fördelning av resurser har blivit mer rättvis och kvinnor har stora framgångar inom många idrotter. Vi ser en utveckling mot en mer jämställd idrott, men fortfarande är det långt kvar innan vi är framme vid målet – att kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.

Läs mer om idrottsrörelsens jämställdhetsmål som fastställdes vid RF-stämman 2017.