Hem / Egna nyheter / Nytt nätverk ska ge stöd till kvinnliga och icke-binära ledare

Nytt nätverk ska ge stöd till kvinnliga och icke-binära ledare

Idrotten domineras av män och det manliga utgör normen. Ledarrollen är inget undantag. Nu startas en mötesplats för kvinnliga och icke-binära ledare med förhoppningen att stärka dessa personer, och bredda bilden av vem som får och kan vara ledare.

Nätverket LEDA är tänkt att utgöra ett stöd och en gemenskap för kvinnliga och icke-binära ledare, det vill säga tränare, domare, verksamhetsledare, styrelseledamöter och andra ledarroller inom idrotten. Det är ett forum där personer som inte tillhör den manliga normen kan mötas för att diskutera utmaningar och möjligheter, dela erfarenheter och tillsammans utveckla sitt ledarskap.

Djanet Beraki är en av initaivtagarna till nätverket. Hon tror att nätverket kan stärka henne i sin ledarroll på många sätt.
– Genom att lära mig av andra kvinnors erfarenheter och framgångar, hitta tröst i de som kanske gått igenom liknade situationer som mig själv, och hitta fler inspirerande ledare att omringa mig med så kanske vi kan bidra till att bra förutsättningar alltid kommer vara en självklarhet för kommande kvinnliga och icke-binära ledare, säger Djanet.

Måste bevisa sig och kämpa för att få respekt

Bakom nätverket står tre initiativtagare: Djanet Beraki, Alexandra Nordh och Caroline Muzito-Bagenda. Alla tre har lång erfarenhet av olika typer av ledarroller inom idrotten. Samtliga vittnar om svårigheter och utmaningar med att vara kvinna i en miljö där mannen är norm.

– Majoriteten av alla mina erfarenheter har varit positiva, framförallt tack vare fantastiska ledare, mentorer och vänner i min omgivning, men visst har jag kämpat i motvind av att sällan vara norm i ett rum och enstaka gånger har jag även rent utav blivit dåligt behandlad. Jag som gillar att vara mjuk, förstående och tålmodig i mitt ledarskap har ofta fått höra att jag behöver tuffa till mig och sätta ner foten mer, säger Djanet.

Djanet beskriver att många föräldrar till barnen hon tränar kan misstolka hennes mjuka ledarskap som brist på kompetens vilket bidrar till att hon behöver jobba till sig respekt och tillit. Samma sak upplever hon i styrelserum där medelåldern är hög eller där majoriteten är män.

– Min kompetens ifrågasätts direkt och att jag behöver kämpa för att få respekt och tillit, säger hon. 

Liknande erfarenheter vittnar Alexandra Nordh om.

– Idiotiska åsikter och beteenden dyker upp då och då, riktat mot mig eller kvinnor generellt. I vissa sammanhang har jag sett hur sexism förekommer helt öppet och ibland säger inte ens någon ifrån, säger hon. 

Svårt att komma in i gemenskapen

– En utmaning är att komma in i gemenskapen ordentligt om en är ensam kvinna i en grupp. Att kvinnliga ledare inte ses som lika självklara märks ofta av, till exempel när det inte finns representationskläder för kvinnor, vilka frågor som prioriteras på möten eller vilket språk vi använder, trots att det sakta blir bättre och bättre, säger Alexandra.  

Caroline Muzito-Bagenda håller med om svårigheterna med att som kvinna ta sig in i gemenskapen på ett bra sätt. 

– Det är oftast män och pojkar som umgås vid sidan av och bjuder in varandra till sammanhang där utveckling främjas. Män söker sig till och rekryterar andra män, vilket sällan blir inkluderande för kvinnor, säger hon. 

Andra tror att hon är materialare eller fysioterapeut – inte ledare

Caroline upplever i stort många svårigheter i sin ledarroll, svårigheter som kopplar både till etnicitet och kön.

– Att vara ung kvinna av annan etnisk bakgrund i en ledarroll där vita medelålders män är majoritet gör att jag tvingas kriga mycket mer än mina jämnåriga vita manliga kollegor för att synas, höras och få respekt, säger hon. 

Caroline, som tränar ett herrlag på elitnivå, upplever att andra ofta försöker övertyga henne om att istället träna ett dam- eller juniorlag. 

– Jag får ofta höra att om jag vill vara en förebild för flickor och unga kvinnor så behöver jag vara på damsidan eller ungdomssidan. Och när jag möter ledare från andra lag tror de att jag är sjuksköterska, materialansvarig eller fysioterapeut. Det visar på hur fördelningen och normen ser ut när de inte kan förstå att jag som kvinna är där som ledare. 

Caroline ser många vinningar med ett nätverk som samlar ledare som inte tillhör normen och hoppas att det kan stärka de som idag är ledare och även motivera fler att bli ledare inom idrotten. 

– Jag kommer få kontakt med andra kvinnor som är ledare på olika sätt inom olika idrotter och ha en grupp att tillsammans diskutera svårigheter med, men även komma med konkreta tips och råd som kan gynna oss alla i utvecklingen mot en mer jämställd idrottsvärld. Jag behöver inte känna mig lika ensam och kan förhoppningsvis dela med mig av mina erfarenheter för att underlätta för andra. 

Aktuell forskning bekräftar utmaningarna

I en färsk studie från Umeå Universitet bekräftas att det finns många normer som på olika sätt hindrar kvinnor från att bli ledare inom idrotten. Studiens resultat visar bland annat att det finns en risk att en kvinna tackar nej till tränaruppdrag för att inte sätta sig i en position där hon kan bli nedvärderad, osynliggjord eller ifrågasatt på grund av sitt kön. Aktuell statistik visar att endast 27% av alla idrottsaktiviteter bland barn och unga i svensk idrottsrörelse leds av en kvinna. 

Vill du vara med i LEDA?

Tisdag 28 april, kl. 12.00-13.00 träffas nätverket för första gången. Träffen genomförs digitalt och kommer att handla om bakgrunden till nätverket och identifiera vilka behov som finns i gruppen inför framtida träffar. Är du nyfiken på att vara med i nätverket? Gör din anmälan här. Har du frågor eller funderingar så kan du kontakta, Linda Hjortborg, 070-323 40 41.