Hem / Egna nyheter / Jämställdhet en självklarhet – men finns det en plan?

Jämställdhet en självklarhet – men finns det en plan?

Jämställdhet har en given plats i barn- och ungdomsverksamheten. Det svarar de allra flesta idrottsföreningar som deltagit i Riksidrottsförbundets årliga forskningsrapport om jämställdhet.

I forskningsrapporten (FoU 2020:1) anger cirka nio av tio föreningar att jämställdhet är en utgångspunkt i föreningens arbete, men endast sex av tio föreningar svarar att de har en plan, policy eller riktlinjer som omfattar jämställdhetsarbetet. Enligt RF-SISU Västerbottens årliga mätning* bland länets föreningar är den siffran nere under hälften – 47 procent av föreningarna uppger att de har en plan, policy eller motsvarande för jämställdhet. Det konstateras också att endast 26 procent har minst 40 procent av respektive kön i styrelsen. 

Positiv attityd men begränsad förståelse för jämställdhet

Forskningsrapporten (FoU 2020:1) belyser ett av idrottsrörelsens jämställdhetsmål för 2025: ”Flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ges lika möjligheter och villkor att utöva och leda idrott.” Det handlar bland annat om likvärdig och rättvis fördelning av resurser och träningstider.

Rapporten bygger på enkätsvar från 762 föreningar som sökt LOK-stöd för barn- och ungdomsverksamhet (7–25 år). Föreningarna representerar 48 specialidrottsförbund (SF) och finns utspridda i 196 av Sveriges 290 olika kommuner. I rapporten får vi ta del av föreningarnas bild av jämställdheten i den egna föreningen.

Sammantaget finns en positiv attityd till jämställdhet, och föreningarna verkar engagerade i frågan. Träningstider, ekonomiska resurser och förutsättningar för att tävla tycks också vara jämställt fördelat inom barn- och ungdomsidrotten

Däremot är förståelsen av vad jämställdhet är ganska begränsad. Jämställdhet blir till stor del en fråga om kvantitet och ses fortfarande som en kvinnofråga – att jämställdhet bara handlar om flickor och flickors idrottande.

– Det föreningarna verkar tappa bort är de aspekter av jämställdhet som handlar om normer och maktordningar. Det handlar om att synliggöra de grundläggande problem som orsakat ojämställdheten. Inom idrotten gynnas pojkar och män genom att manlighetsnormer fortfarande är starka, säger Jenny Svender, forskningsansvarig och sakkunnig i jämställdhet på RF.

Viktigt att föreningarna gör en normkritisk analys

– De föreningar vi ser lyckas bäst med sitt jämställdhetsarbete är de som arbetar normkritiskt och gör en djupare analys kopplat till sitt jämställdhetsarbete. Alla verksamheter behöver ställa sig frågor som: Vilka är det som trivs bäst här? Vilka är självklara, tar plats och blir lyssnade på? Vilka faktorer kan göra att vissa människor känner sig osäkra och utanför? Genom att bli mer normmedvetna, har vi möjlighet att förstå och synliggöra rådande privilegier och begränsningar, och på så sätt strategiskt, medvetet och aktivt arbeta för en inkluderande idrott där alla har lika möjlighet att delta, säger Ola Svensson, sakkunnig i inkluderingsfrågor på RF-SISU Västerbotten. 

Han framhäver föreningar som Skellefteå AIK Hockey och IFK Umeå som goda exempel.

Skellefteå AIK Hockey har de senaste åren arbetat intensivt med frågor kring jämställdhet, machokultur och trygga idrottsmiljöer, där hela föreningen deltagit – allt från anställda A-lagstränare till kanslister och restaurangpersonal. Totalt har 150 personer från föreningen utbildats i jämställdhetsfrågor, där minst en representant från varje lag deltagit i utbildningstillfällena. Därtill har alla lag i föreningen upp till 14 år har arbetat med RF-SISU:s samtalsunderlag "Snacka om det" som behandlar frågor om machokultur och värderingar.

I IFK Umeå har jämställdhetsarbetet för föreningens nio sektioner tagit utgångspunkt i en djupare analys av hur föreningen hanterar representation, resurser, fysisk miljö, tränare/ledare och den sociala miljön. I arbetet har styrelseledamöter, ledare och tränare tillsammans analyserat deras respektive verksamhet utifrån de olika parametrarna, vilket ska ligga till grund för det fortsatta jämställdhetsarbetet.

– Vi hoppas att fler föreningar på ett mer kvalitativt sätt, likt Skellefteå AIK och IFK Umeå, börjar arbeta med jämställdhetsfrågorna, säger Ola. 

*RF-SISU Västerbotten skickar årligen ut en enkät till ordföringarna i länets idrottsföreningar. I år skickades enkäten ut till 255 föreningar och hade en svarsfrekvens på 39 procent. Bland respondenterna finns 44 olika idrotter och alla kommuner utom Bjurholm representerade.