Hem / Egna nyheter / Ett år med corona – stor oro för att inte få tillbaka barn och unga till idrotten

Ett år med corona – stor oro för att inte få tillbaka barn och unga till idrotten

Nära 80 procent av idrottsföreningarna i Västerbotten uppger att de är oroliga över att tappa ungdomarna i sin verksamhet. Det framgår av Riksidrottsförbundets senaste föreningsenkät, vilken är en del av rapporten Ett år med corona*.

Det är mer än ett år sedan coronapandemin slog till mot Sverige, men fortsatt är restriktionerna mycket begränsande för idrottsrörelsen och effekterna av det är många – sämre ekonomi och färre deltagare i idrottsaktiviteter är de negativa effekter som för framtiden oroar mest. Frågan många ställer sig är hur stor del som kommer att komma tillbaka till idrotten när den väl kan startas om igen. Oron är särskilt stor för att ungdomar och unga vuxna, som inte fått träna och tävla på lång tid och som haft distansundervisning eller hemarbete, inte hittar tillbaka till idrotten. Därtill finns en stor oro vad gäller äldre och personer i riskgrupp. Nedgång i aktivitet syns extra tydligt bland personer med funktionsnedsättning där minskningen har varit dramatisk.

– Det här är så mycket mer än en idrottsfråga, det är en gemensam folkhälsofråga! Vi hoppas att vi fortsatt kan kraftsamla tillsammans med kommuner, region och staten för att stimulera en återstart av idrotten. Det handlar om allt från att säkerställa att det finns bra och nära idrottsytor till att ge både kontant stöd och utvecklingsstöd till föreningslivet. Om det är något pandemin har synliggjort är det hur viktig idrottsrörelsen är för människors sammanhang, hälsa och välmående. Att i det här läget satsa på idrotten och föreningslivet bör därför ses som en helt nödvändig investering för vår framtida folkhälsa, säger Niclas Bromark, länsidrottschef RF-SISU Västerbotten.

En tredjedel av ungdomarna tränar idag mindre – många föreningar oroliga

Även om många föreningar arbetat aktivt med att ställa om sin verksamhet uppger hälften av föreningarna från Västerbotten som deltagit i RF:s enkät att de i perioder varit tvungna att helt stänga ner verksamhet. 89 procent svarar att de ställt in tävlingar och evenemang och 94 procent att de ställt in träningsverksamhet, varav 47 procent anger att de till stor del tvingats göra det. Dryga 60 procent av de svarande föreningarna i länet anger att de idag har ett minskat antal ungdomar (13-25 år) i sin verksamhet och 40 procent svarar att de har färre barn (7-12 år). Nära 80 procent upplever en oro över att tappa just ungdomarna – en oro som kan underbyggas av Ungdomsbarometerns senaste undersökning. Denna visar att en tredjedel av ungdomarna idag tränar mindre och nära var tredje ung har pausat eller tillfälligt slutat med en idrottsaktivitet. Flera ungdomar pekar också på att deras rörelse en typisk dag minskat generellt, inte bara den planerade träningen, utan även vardagsmotion i form av promenad eller cykling till skola eller jobb. De vittnar även om hur denna minskade rörelse påverkar dem både fysiskt och mentalt. Kompisarna och rutinerna är det som unga saknar mest från sitt vanliga idrottsutövande.

– Vi visste redan innan pandemin att barn och unga rör på sig alldeles för lite – något pandemin spätt på ytterligare. Den här trenden, i kombination med sämre ekonomi i många föreningar, kan bli direkt förödande. Risken är också stor att de barn och ungdomar som kanske behöver idrotten allra mest kommer att vara de som inte kommer tillbaka till idrotten och att de föreningar som tidigare har lockat den målgruppen kommer att vara kraftigt försvagade.

– Att höja avgiften är en väg få föreningar vill gå för att säkerställa sin överlevnad, då det kan innebära att alla inte har möjlighet att vara med, men för att undvika det krävs andra former av stöd och nya sätt att hitta finansiering.

Frågorna är många och oron stor

Frågorna kring idrottens återstart är många och därtill på många sätta oroande. När släpper restriktionerna? Kommer idrotten kunna återrekrytera alla de som har slutat eller pausat sin idrott? Finns det ledare som kan ta emot dem som kommer tillbaka? Har idrotten kraft att inte bara återrekrytera utan också nyrekrytera? Kommer ekonomin att klara sig när de statliga stöden avtar, men vissa restriktioner ligger kvar? Kommer Sverige att ha en slagkraftig elitidrott?

Den sammantagna bilden i Riksidrottsförbundets rapport är tydlig; det finns en stor oro att alltför många, i synnerhet barn och ungdomar, inte kommer att hitta tillbaka till idrotten efter pandemin.

Om rapporten Ett år med corona

Rapporten bygger på underlag från de kompensationsstödsansökningar som gjordes under 2020, samtal med specialidrottsförbund i slutet av april och början av maj 2021, en enkät till specialidrottsförbunden i slutet av april 2021, en enkät till samtliga kommuner under perioden februari-maj 2021, en enkät genomförd av Ungdomsbarometern oktober-november 2020 samt en enkät som 3700 idrottsföreningar valde att svara på i slutet av april och början av maj 2021.

Observera att de svarande föreningarna i föreningsenkäten utgör cirka 20 procent av samtliga föreningar inom svensk idrottsrörelse. Därför bör resultaten tolkas med viss försiktighet gällande generalisering. Från Västerbotten har 106 föreningar svarat, där 39 idrotter och 13 kommuner finns representerade. Enkäten har inte kompletterats med någon bortfallsanalys.