Valet 2022 – viktiga frågor för idrotten

Den 11 september 2022 är det val till region, kommun och riksdag – val som alla påverkar idrottsrörelsen i Småland.

RF-SISU Småland är partipolitiskt neutralt, men som företrädare för idrottsrörelsen på regional och lokal nivå driver vi politiska frågor av betydelse för idrotten. Det intressepolitiska arbetet inriktas mot sakområden där idrotten inte klarar att nå sina mål på egen hand – där det behövs stöd eller vissa beslut från andra aktörer.

Kommunerna har stor inverkan på föreningslivets förutsättningar och därför tillhör kommunpolitiker och tjänstemän den viktigaste målgruppen för vårt budskap. Regionen, andra myndigheter och näringslivet har också stor betydelse.

Vårt distrikt rymmer allt från landsbygdskommuner till storstad. Oavsett var man befinner sig har föreningarnas kärnverksamhet ett stort egenvärde för de som är aktiva och engagerade. Som en del av det civila samhället kan idrotten också bidra till en positiv lokal och regional utveckling i hela Småland. Men då krävs att föreningarna ges rätt förutsättningar.

Prioriterade frågor för idrotten i Småland inför valet 2022

Fler och bättre idrottsanläggningar och idrottsmiljöer

Att det finns hallar, planer, ytor och tillgång till skog, mark, vatten och luft som gör det möjligt att idrotta är basen för föreningarnas verksamhet. På många håll svarar anläggningsbeståndet inte upp mot idrottens behov. Det saknas långsiktiga planer för nybyggnationer och underhåll av befintliga anläggningar. I Småland upplever drygt en tredjedel av idrottsföreningarna att befintliga anläggningar har ett stort renoverings- och moderniseringsbehov. En av fem uppger att de är i stort behov av fler tider för att bedriva verksamheten.

Under våren 2022 genomförde Riksidrottsförbundet en enkät om idrottsföreningars anläggningsbehov. Av 5 500 svar kom 500 från Småland. Enkäten sammanfattas i rapporten "Över stock, snö och sarg".

Förstärkt stöd till idrottsrörelsen för att hantera följdverkningarna av corona

När coronapandemin drabbade Sverige blev i stort sett hela samhället påverkat under ett par års tid. Inom idrottsrörelsen ledde det till en kris både vad gäller föreningsekonomi, engagemanget hos ideella krafter och aktivitetsnivåerna bland barn och unga som gick kraftigt nedåt. Även om pandemins mest akuta fas verkar förbi, kvarstår problem som inte kommer försvinna över en natt. Faktum är att den samlade idrotten hade stora utmaningar redan före corona (ekonomi, administration och rekrytering).

Om idrottsrörelsen inte får hjälp med återstart, återhämtning och utveckling finns risk för påtagligt negativa effekter i föreningarna – och i förlängningen även på folkhälsan.

Idrottens roll i folkhälsan

Under pandemin blev idrottens betydelse för att barn, ungdomar och vuxna ska må bra extra påtaglig. Idrotten och samhället visste att fler mår allt sämre i samhället, både fysiskt och psykiskt oavsett ålder. Stillasittande har ökat bland barn och ungdomar, äldre har behov av gemenskap men upplever ett samhälle där de känner sig alltmer ensamma. När samhället gick in i kris och stora delar av idrotten stängdes ner blev det extra tydligt vad idrott betyder för individ och samhälle. Den småländska Idrottsrörelsen genom sina 1 800 föreningar bidrar varje dag till förbättrad folkhälsa – till hur vi som medborgare mår. Idrottens medlemmar mår bättre fysiskt och psykiskt och känner sig som en del av en gemenskap på ett annat sätt än de som inte idrottar.

Idrottsrörelsen är en mycket viktig pusselbit i det stora hälsoarbete som behövs i Småland och i hela landet. Ska vi fortsatt kunna bidra till att allt fler mår allt bättre genom att bli medlemmar och aktiva i idrottsföreningar behöver vi hjälp med förstärkt ekonomiskt stöd till idrottsrörelsen för att hantera följdverkningarna av pandemin och fler och bättre idrottsanläggningar och idrottsytor. För att möta föreningarnas behov behöver RF-SISU Småland få ökade och långsiktiga resurser.