Hem / Egna nyheter / 2021 / Lärgrupper som folkbildningsform hos HK Malmö

Lärgrupper som folkbildningsform hos HK Malmö

Sedan ett år tillbaka har handbollsklubben HK Malmö lagt ner ett stort och systematiskt folkbildningsarbete för att vara en trygg och säker förening.

Tre av de drivande personerna i föreningens trygghetsarbete träffas varje fredag uppe på kansliet.
Denna fredag i början av juni är inget undantag. Mikael, Birthe och Bengt-Åke är alla med i den arbetsgrupp som växt fram efter förra sommarens ”kick-off” som föreningen arrangerade för sina ledare.

Föreningens värderingar stod då högst upp på dagordningen och ledarna fick tillsammans prata om de mjuka värdena utifrån olika infallsvinklar.     RF-SISU Skånes idrottskonsulent Joakim Lignercrona, som också är närvarande på kansliet denna fredag, var med och ledde processen från start.
- Att ta hjälp av en extern part när man ska påbörja ett större projekt, som för oss startade med en kickoff förra året, blev verkligen en bra start. Någon som håller i helheten i en väl förberedd och underbyggd process, säger Mikael Johansson som arbetar som verksamhetsansvarig i föreningen.


HK Malmö har en relativt stor verksamhet på ungdomsnivå. Seniorlaget för herrar huserar i handbollsligan (högsta divisionen) och damlaget spelar
i division 1 med ambition att ta sig uppåt. Det finns således flera olika gruppsammansättningar som träffas kontinuerligt, och som bidrar till utveckling i föreningen, även utanför plan. Inom idrottsrörelsen kallas dessa självlärande grupper för lärgrupper, och kan på många sätt jämföras med studiecirkeln.
- Just lärgrupper som folkbildningsform började vi ganska sent med. Det var Joakim från RF-SISU som introducerade detta för oss, vad man ska tänka på och hur vi ska redovisa. Där har vi bland annat unga ledare som vi jobbar med, de som är ledare för de yngsta barnen i bollskolan. Vi checkar kontinuerligt av med dem hur det fungerar och finns till hjälp om de behöver någonting. Vi har även utvecklingsgrupper inom flera andra områden, bland annat ungdomskommittén och en utbildningsgrupp, säger Birthe Hansson som är projektledare för värdegrundsarbetet i föreningen.
För Mikael, Birthe och Bengt-Åke är det värdegrundsområdet som, sedan ett år tillbaka, har högsta prioritet. Arbetsgruppen har hittills jobbat fram handlingsplaner, åtgärdstrappor och värkt fram behovet av ett resursteam.
- Ett resursteam som kan jobba förebyggande, men också akut vid incidenter. Det ena har gett det andra.
Vi har i folkbildningens namn verkligen lärt oss en massa saker av varandra under resans gång, då vi i resursteamet kommer från olika bakgrunder, vi har gett varandra läxor att undersöka och ta fram saker inom olika områden. Ämnet är tungt och det tar mycket kraft att behandla dessa frågor, till exempel att prata om social ohälsa och sexuella trakasserier, förklarar Mikael.
Bengt-Åke Nilsson, även kallad ”Tecko”, har 45 års erfarenhet av olika roller inom polisväsendet och har gett gruppen ovärderlig kunskap i hur de kan arbeta systematiskt med ”tunga” frågor. Birthe arbetar inom skolans värld och har bland mycket annat bidragit med hur föreningen kan jobba med handlingsplaner och åtgärdstrappor, likt skolan.
- Allt vi gör måste vara förutsägbart så att man vet hur man ska agera om det händer någoting, och så har det kanske inte alltid varit i föreningen. Under arbetet med åtgärdstrapporna har det lönat sig att ha samma systematik hela tiden där vi kunnat följa processerna i alla ämnen, säger ”Tecko”.
- Det har verkligen känts bra att gå till botten med viktiga ämnen, så som psykisk ohälsa och trakasserier, krisplaner med mera. Sen har det ena lett till det andra. Det har fött upp nya tankar kring kommunikation, våra stadgar och så vidare. Det är en process och vi är fortfarande inte färdiga. Det är kanske inte alltid så roliga ämnen att jobba med, men vi vill och behöver som sagt ha en beredskap om och när det sker incidienter för att likrikta vårt sätt att jobba och att det blir tryggt och bra för barnen, fortsätter Mikael.


Vilka positiva effekter har då folkbildningsarbete bidragit till i föreningens utvecklingsresa? Mikael är snabb att svara.
- Det ger föreningen en dimension till. Är vi medvetna om att vi ska uppnå något specifikt genom strukturerade möten så ger det ett mervärde och en annan tyngd till vissa möten. Sen har det synliggjort en annan verksamhet än den vanliga där vi normalt träffa för att diskutera handboll. Nu har vi kunnat träffas och även prata om andra saker än just handboll, och det har kunnat engagera flera andra personer som vi normalt inte hade nått.
- Det handlar om att föreningen äger resan. Det vi från RF-SISU kan göra är att stötta och komma i gång, och hitta en plan för föreningen. Täta avstämningar är nog oerhört viktigt för båda parter. Inga långdragna dialoger, men stämma av vart föreningen är nu, och vad som är nästa steg, avslutar Joakim Lignercrona, idrottskonsulent hos RF-SISU Skåne.

HK MALMÖS FEMFOLKBILDNINGSTIPS
1. Utse tydliga grupper som har tid att arbeta med utvecklingsfrågor
2. Nyttja olika kompetenser och bakgrunder – tänk utanför boxen
3. Förankra det ni gör till övriga i föreningen
4. Prova och våga nya saker – det utvecklar
5. Redovisa er folkbildningsverksamhet

Se utbildningskatalogen i dess helhet där reportaget om HK Malmö också finns