Hem / Egna nyheter / Ett rop på hjälp från idrottsrörelsen

Ett rop på hjälp från idrottsrörelsen

RF bedömer att den ekonomiska effekten av corona för idrottsrörelsen kommer ligga mellan 4 och 6 miljarder kronor 2021. Därför lämnas idag till regeringen krav på stöd för kompensation och omställning på minst 2 till 4 miljarder kronor.

Antalet miljarder är beroende av utvecklingen av pandemin och dess konsekvenser under 2021.

– Vi vill inte bara ha fler vackra ord från politiken utan konkret handling för hela 2021. Regeringen och dess samverkanspartier måste skyndsamt agera om vi ska kunna fortsätta vara en stark kraft i hela samhället. Idrottsrörelsen finns i hela landet från glesbygder till storstäder. För att vi fortsatt ska vara starka behövs långsiktiga förutsättningar och inte kortsiktiga tvåmånadersbeslut, säger Björn Eriksson ordförande Riksidrottsförbundet.

Idrottsrörelsen har fått stöd för januari och februari i år men pandemin tar inte slut i februari. För resterande del av 2021 har regeringen budgeterat noll kronor i stöd till idrottsrörelsen.

– Vi är glada att regeringen och samarbetspartierna ser betydelsen av kulturens överlevnad och nystart och hoppas att även idrottsrörelsen på samma sätt ska få goda möjligheter att överleva denna kris, säger Björn Eriksson.

Kravet på stöd utgår från en sammanställning av fyra scenarier kring idrottsrörelsens utveckling 2021 och 2022. I scenarioplaneringen är restriktioner som gäller i samhället tillsammans med samhällsekonomins utveckling de variabler som får störst påverkan på idrottsrörelsen.

– Pandemin har skapat djupa revor i idrottens fasad och vi är oroade över en borttappad framtid för många barn och unga. Med 20 000 idrottsföreningar – vår ryggrad – med fler än 800 000 ledare har gjort ovärderliga insatser för det svenska samhället år efter år och särskilt under pandemin. Men fasan är att när pandemin är förbi så kommer barn och ungdomar inte hitta tillbaka till sin idrottsförening, säger Björn Eriksson.

Här och nu brottas föreningar med att göra just allt de kan för att vara ansvarstagande och förhindra smittspridning samtidigt som deras ledare får samtal från barn och ungdomar som mår allt sämre och som bara har en enda fråga: När får jag träffa mina kompisar och träna? Föreningarna håller i och håller ut. Samtidigt ser de att de som har pengar och förutsättningar bland barn, tonåringar och vuxna väljer att få röra på sig i privata anläggningar hos privata aktörer, som håller öppet.

– Just nu i denna stund tappar idrottsföreningar barn och unga, inom vissa idrotter ser vi dramatiska siffror. Ju längre tiden går desto större blir tappet. Idrottsrörelsen kan inte vänta, säger Björn Eriksson.