Hem / Egna nyheter / Stor oro för tonåringarna efter två år med corona

Stor oro för tonåringarna efter två år med corona

Mer än varannan idrottsförening är orolig för framtiden och för det tapp av medlemmar, ledare och tränare som skett under två år med corona. Störst är oron för att tappa tonåringar. Idrottsföreningarna är även bekymrade för ekonomin.

I Riksidrottsförbundets rapport Två år med corona har närmare 2 500 idrottsföreningar svarat på enkätfrågor om coronakrisen, och specialidrottsförbund och ytterligare idrottsföreningar har intervjuats om effekterna av pandemin. Tillsammans med statistik från LOK-stödet är bilden djupt oroande.

– De signaler som kommer från föreningarna är alarmerande, säger Ann-Gerd Bergdahl, distriktsidrottschef RF-SISU Gävleborg. Vill vi åter ha en stark idrottsrörelse så krävs nu insatser utöver det vanliga, menar hon.

”Slitna och oroliga för framtiden”

– Ledare, förtroendevalda och aktiva har kämpat i motvind i över två års tid. De har tagit stort ansvar, är slitna och oroliga för framtiden. Med pandemin i bagaget och dessutom nu oron i världen måste idrotten ändå orka vara den välkomnade plats för alla, som vi är och vill vara. Idrottsrörelsen måste få stöd över lång tid för att klara att återrekrytera, återstarta och välkomna, säger Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Under 2021 minskade antalet aktivitetstillfällen med 700 000 jämfört med före coronaperioden. Antalet var också 200 000 färre än under 2020. Det i en kontext där stillasittande och otrygghet i samhället i stort ökade redan före pandemin. I Gävleborg har aktiviteterna minskat med 15 % och deltagartillfällena med 14 % jämfört med 2019.

Tonåringar slutar – hamnar utanför

Tonåringar drabbades hårt under pandemin då de periodvis inte fick träna och tävla. Det ledde till att fler slutade och hamnade utanför den positiva gemenskap som träningsgruppen och föreningen är. Dessutom blev många stillasittande i hemmet då undervisningen i skolan genomfördes digitalt.

Att idrottsrörelsen får ett långsiktigt stöd för att klara återhämtningen efter corona och att det finns ändamålsenliga och tillgängliga anläggningar och idrottsytor är viktiga valfrågor för Riksidrottsförbundet centralt.

Långsiktig strategi behövs i Gävleborg

– Om jag ska rikta en särskild vädjan till politiken i vårt län så är det att inte ta idrotten för given. Idrottsrörelsen är en stark samhällskraft där människor möts över gränser, får kompisar och är en del av ett sammanhang.  Det behövs strategiska, hållbara och långsiktiga beslut för idrotten, säger Ann-Gerd Bergdahl. På så sätt får idrotten förutsättningar att återhämta sig och utvecklas på ett stabilt sätt.

– Inom idrottsrörelsen har vi ett stort arbete framför oss när vi ska rekrytera och återrekrytera de ledare, aktiva, styrelseledamöter, domare och funktionärer vi tappat, men vi behöver hjälp i det långsiktiga arbetet. Det är nu vi tillsammans måste bestämma oss för vad vi vill med idrottsrörelsen framåt i samhället, säger Ann-Gerd Bergdahl.  

Ur rapporten:

För att klara återstarten behövs:
1. Fortsatt långsiktigt ekonomiskt stöd för att kunna bygga upp idrottsrörelsen igen, från barn- och bredd- till elitidrott.
2. Stöd i att rekrytera nya aktiva, ledare, domare och funktionärer.
3. Stöd att beta av utbildningsskulden hos ledare/tränare, domare och funktionärer, både genom folkbildning och de mer traditionella tränar- och ledarutbildningar hos specialidrottsförbunden.
4. Stöd för att återuppta det utvecklingsarbete som på många ställen har stannat av.
5. Kostnadseffektiva lösningar för att behålla den digitalisering som har skett, utan att det blir för oflexibelt och fyrkantigt.

Rapporten Två år med corona

LOK-statistik 2021

Idrottsrörelsens prioriterade valfrågor