Hem / Egna nyheter / "Samarbete med skolan ovärderligt för att nå ut på bredden"

"Samarbete med skolan ovärderligt för att nå ut på bredden"

Vilka effekter har Rörelsesatsningen i Gävle gett och hur går vi vidare för att ge hållbara förutsättningar för en aktiv fritid bland Gävles barn och unga? Vid konferensen Riva hinder – bygga broar lyftes frågorna. Läs vad Gävles politiker tycker.

Gävle Kommun, RF SISU-Gävleborg och Rädda Barnen har sedan 2020 gemensamt drivit Rörelsesatsningen i Gävle kommun, där målet är att fler barn och unga ska kunna, vilja och våga röra sig hela livet. För att dela erfarenheter och visa på effekterna av arbetet bjöd vi gemensamt in berörda aktörer och politiker för att lyfta frågor kring vilken potential vi gemensamt kan se utifrån arbetet, vilka möjligheter vi har att skapa hållbara och långsiktiga effekter och hur vi kan överbrygga ekonomiska och strukturella hinder för att fortsätta arbetet. 

Föreläsningssal med ett 30-tal personer samlade

Arbeta långsiktigt

– Med konferensen ville vi ge en fördjupad bild av vad arbetet gett för effekter och vilka möjligheter och utmaningar vi ser framåt, säger Pia Pernu verksamhetschef på RF-SISU Gävleborg. Om vi verkligen vill skapa hållbara förutsättningar, förändra attityder och nå konkreta effekter så behöver vi vara uthålliga och arbeta långsiktigt. Därför är det viktigt att vi stannar upp och reflekterar tillsammans för att känna av engagemanget och ambitionerna, inte minst från berörda beslutsfattare, för att kunna ta ut kompassriktningen framåt. Förhoppningen är så klart att vi ska kunna fortsätta vårt brobygge mellan skola, familj och fritid ännu mer aktivt, säger Pia.

En viktig byggsten i Rörelsesatsningen i Gävle är att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar barns deltagande i fysisk aktivitet. Bland annat har skolpersonal fått utbildning i rörelseförståelse och traumamedveten omsorg. Andra viktiga områden i projektet är att ge stöd till skolor för att skapa hållbar struktur i arbetet och att initiera och driva verksamheter med låg tröskel för deltagande.


En konferens som handlar om vikten av rörelse innehöll naturligtvis en del actionfyllda inslag. Jesper Hall, RF-SISU Gävleborg och Rebecca Ahlenius, Rädda Barnen, visar en övning som får kroppen att vakna och leenden att komma fram.

Stärka föreningar

– Vi har bland annat startat öppna fritidsaktiviteter i anslutning till skolan och samverkat i kommunens ytterområdessatsningar, berättar Pia. Vi arbetar aktivt med att stärka närliggande idrottsföreningar för att de ska vara beredda att ta emot idrottsovana barn och möta målgrupper som tidigare stått utanför föreningsidrotten, säger hon. Vi ser till att föreningar får stöd i att skapa trygga inkluderande idrottsmiljöer med utgångspunkt i ett barnrättsperspektiv.

Gruppdiskussion - fyra personer runt ett bord
Politiker, tjänstepersoner och andra berörda parter fick utrymme att föra en dialog om möjligheter och utmaningar.

Verksamhet med låga trösklar är avgörande för att skapa en trygg, inkluderande och meningsfull fritid, det har projektet visat. En av de effekter man uppnått med den öppna fritidsverksamheten DOIT, är att den bidrar till att minska ojämlikheten mellan barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden och barn och unga i socioekonomiskt tryggare områden. Tillgängligheten till föreningsliv ökar, och minst en förening har valt att arrangera fler aktiviteter i området. Man har tydligt sett att DOIT är den brygga som behövs för att få föreningar att etablera sig i föreningssvaga områden och skapa en plattform som är tryggare, mer meningsfull och tillgänglig för barn och unga. 

– Vi har nu nått till några föreningar som vill etablera sig och har ett engagemang och driv att finnas kvar på sikt, berättar Pia. Vi undersöker även möjligheten att starta upp fler DOIT-verksamheter i anslutning till våra rörelsesatsningsskolor.

Lika viktigt som läsförståelse

Jesper Hall, samordnare RF-SISU Gävleborg, menar att rörelseförståelse är lika viktigt som läsförståelse:
- Arbetet går ut på att ge alla samma förutsättningar att vilja och kunna vara fysiskt aktiva och därigenom bygga bort klyftor. Jag tycker det är bra att jämföra med läsförståelse. Om vi ger 100 barn en bok att läsa så kommer några klara av det, medan andra kommer hata det då de aldrig ens fått lära sig bokstäver. På samma sätt med rörelse. Om vi skapar aktiviteter utan att se till att utrusta individen med det kroppsliga alfabetet så kommer några att förknippa det med starka känslor av ångest och otillräcklighet.

Jörgen Edsvik, kommunalråd i Gävle och Helene Börjeson, ordförande i Kultur- och fritidsnämnden, var två av deltagarna vid konferensen. Efteråt fick de svara på några frågor.

Hur viktig tycker du att Rörelsesatsningen i Gävle är?

Jörgen:
- Den är mycket viktig. Jag är nöjd med det arbete som bedrivs och hör bara positiva tongångar från inblandade skolor. Att hjälpa till att skapa mer rörelse för barn och en enkel kontakt med fritidsaktiviteter är viktigt ur flera perspektiv.

Helene:
Mycket viktig! När det gäller att få barn och unga i rörelse är samarbete med skolan ovärderligt för att nå ut på bredden. De som arbetar med uppdraget kommer in med stort engagemang, material och nya idéer som skolorna sedan kan implementera även på lång sikt till viss del.

Vad tar du med dig från dialogkonferensen?

Jörgen:
Diskussionen om de barn som inte kan delta på jämlika villkor är alltid något som lämnar ett starkt intryck hos mig.

Helene:
Det absolut starkaste intrycket är hur de klyftor som finns – och som ökar – i vårt samhälle leder till en ojämlik tillgång till fritidsaktiviteter. Det är skrämmande att vi som är ett rikt land inte lyckas leva upp till det som barnkonventionen förpliktigar till. När människor lever i alltmer skilda världar minskar förståelsen för våra medmänniskor och risk finns att det skapas en grogrund för rasism. Det faktum att barn och unga kan mötas av rasism när de deltar i fritidsaktiviteter togs upp på dialogkonferensen och det är något som vi på olika sätt måste ta ansvar för att motverka.

Vad ser du behöver göras för att förbättra situationen för de barn och ungdomar som inte har tillgång till en meningsfull fritid av olika anledningar?

Jörgen:
Det är flera saker. Först och främst behöver rörelsesatsningen fortsätta och skolorna vara aktiva i att uppmuntra till rörelse. Vi behöver också förstärka möjligheterna för de med olika funktionsvariationer att kunna delta jämlikt. Det behöver också finnas ett bra utbud av spontanidrottsytor runt om i kommunen för fler idrotter och riktat till både tjejer och killar. Slutligen behöver vi hitta ett sätt att hjälpa de som inte har råd att delta i föreningslivet. Både via stöd till deltagaravgifter och via exempelvis Sportoteket.

Helene:
Kultur- och fritidsnämnden kommer att genomföra en jämlikhetskartläggning som ska vara klar i mitten av mars nästa år. Den kommer att ge oss ett underlag för att avgöra var extra insatser behöver göras. Vi har från majoritetsledningen i år avsatt 1 mkr som föreningar kan söka för att anordna prova på-aktiviteter. Dessutom ligger det 2 mkr extra årligen i vår budget som ska användas för att ge barn och unga en meningsfull fritid.

Jag ser att en fortsatt samverkan med skolan är en bra väg att gå; till exempel genom föreningar som tar vid när skolan slutar för att bjuda in till aktiviteter. En verksamhet som El Sistema är ett fantastiskt sätt för fler barn att få vara aktiva kulturutövare - El Sistema har vi i såväl Sätra som Andersberg nu. Ett bra utbud vad gäller media och program på våra bibliotek och öppettider som passar barn och unga är viktigt. Våra fritidsgårdar betyder mycket för många och erbjuder en mängd olika typer av aktiviteter. Organiserade kostnadsfria lovaktiviteter kan innebära att barn får nya vänner och kanske även nya intressen.  Jag ser också investeringar i spontanidrottsytor, säkra cykelvägar till skolan och i stort, god tillgång till grönområden och lekparker samt ett välrustat Sportotek för lån av utrustning som viktiga prioriteringar för att fler barn och unga ska få mer rörelse i sin tillvaro.


Om Rörelsesatsningen i Gävle

Skolor som samverkar i Rörelsesatsningen i Gävle är: Lillhagsskolan och Sjöängsskolan (Bomhus), Andersbergsskolan (Andersberg), Staffanskolan (Brynäs) och Forsbacka skola (Forsbacka).

Nya skolor som tillkommit 2021: Hedesunda skola, Bergby Centralskola och Tallbo Särskola.

Urvalet av prioriterade skolor skedde genom bland annat statistik om socioekonomiska faktorer, skolresultat och föreningsidrottens utbredning.

Ta del av rapporten Rörelsesatsningen i Gävle Kommun (2020) – Att kunna, vilja och våga röra sig hela livet med fokus på skola och fritid 

Länk där du kan läsa mer och se en film om Rörelsesatsningen i Gävle kommun