Hem / Egna nyheter / Ett år med Rörelsesatsningen i Gävle - mer rörelse på skolgården och färre konflikter

Ett år med Rörelsesatsningen i Gävle - mer rörelse på skolgården och färre konflikter

I januari 2020 samlade RF-SISU Gävleborg, Gävle kommun och Rädda Barnen medarbetare från Gävles skolor för att introducera en satsning som skulle få stillasittande barn att bli mer fysiskt aktiva - ett år senare kan vi se glädjande effekter.

Det är lite mer än ett år sedan som RF-SISU Gävleborg, Gävle kommun och Rädda Barnen introducerade den gemensamma Rörelsesatsningen i Gävle och begreppet rörelseförståelse på en kick-off i Monitor ERP Arena. Syftet var att höja kunskapen om fysisk aktivitet kopplat till skoldagen. Under det första året har nu 250 medarbetare på Gävleskolor utbildats och ca 1 200 elever i berörda klasser hållit igång med rastaktiviteter och rörelsepauser under 2020. Nu har vi börjat bygga de viktiga broarna mellan skola, familjer och föreningsliv, för att fler barn ska vilja, våga och kunna vara aktiva – helst hela livet.


Pilo Stylin, föreläsare, visar exempel på rörelseförståelse vid kick-offen i januari 2020.

Nya strukturer i skolan ger mer rörelse

Satsningen är en vidareutveckling av den nationella kraftsamlingen ”Rörelsesatsning i skolan” och drivs i Gävle av tre parter i samverkan: RF-SISU Gävleborg, Gävle kommun och Rädda Barnen, vilket är ett unikt koncept med nationella mått mätt. Gävle kommun och RF-SISU Gävleborg bidrar med sina respektive kompetensområden och nätverk och delar även finansiellt på kostnaderna. Rädda Barnen tillför ett perspektiv och en kompetens som öppnar fler möjligheter att till exempel möta barn som bär med sig trauman av olika slag och stärka barnens återhämtning från svåra livshändelser. 

Tillsammans har vi en stor och gemensam verktygslåda för att kunna hyvla ned så många trösklar som möjligt för att nå målen – som bland annat är fler inaktiva barn i rörelse i skolan och på fritiden.

Fem personer vid en skolgård
Kärntruppen i Rörelsesatsningen i Gävle – från vänster: Stina Skoglund och Jesper Hall, RF-SISU Gävleborg, Josefine Wennelin, Gävle kommuns enhet för Social hållbarhet, Rebecka Ahlenius och Simona Geries, Rädda Barnen.

I den resultatrapport som just nu är under slutproduktion har erfarenheter och effekter från rörelsesatsningens första år i Gävle kommun sammanställts. Det vi kan se är bland annat att den totala mängden rörelse under skoldagen har ökat bland elever på samverkande skolor jämfört med innan satsningen startade och att skolorna har börjat forma nya strukturer för att bereda plats för, och genomföra, rörelseaktiviteter i schemat. Idag finns även en ökad kunskap om traumamedveten omsorg hos skolpersonal på medverkande skolor.

D.O.I.T. - involverar och skapar trygga miljöer

Genom direktstödsverksamheten D.O.I.T (delaktighet, organisering, inkludering, trygghet) i stadsdelen Andersberg har fler mellanstadieelever fått en meningsfull fritidsaktivitet efter skoltid. Inom D.O.I.T. finns utbildade ledare som har som mål att involvera barnen, möta dem på ett individuellt plan och skapa en trygg miljö.

Två röster från deltagande barn:

”Förut ville jag byta skola, men nu när D.O.I.T. börjat så vill jag inte det längre.”

”Min mamma låter mig aldrig vara ute efter skolan, men när hon vet att jag är med er så känner hon sig trygg och jag får vara ute.”

Idrottsföreningar står redo att möta fler barn

För att bli så bra som möjligt på att ta emot och bemöta idrottsovana medlemmar har tre lokala idrottsföreningar i närliggande områden påbörjat interna utvecklingsresor med hjälp av arbetsmetoden High Five – Fem steg till en handlingsplan! Metoden är framtagen av Rädda Barnen och syftar till att erbjuda en trygg och inkluderande idrottsmiljö och ha god beredskap att bemöta de barn som vill börja idrotta i förening.

– Vi kraftsamlar för att ge barn och unga de bästa förutsättningarna för en hälsofrämjande, tryggare och mer inkluderande skola och fritid. Samarbetet mellan oss tre huvudaktörer i Gävlesatsningen har barnen i centrum. Det handlar om barns fysiska och psykiska välbefinnande, om att skapa förutsättningar och möjligheter för barn och unga att kunna, vilja och våga röra sig hela livet. När vi summerar det första året tillsammans så vittnar skolpersonalen bland annat om att barnen rör på sig mer ute på rasterna och att även de stillasittande barnen blivit mer fysiskt aktiva och att antalet konflikter har minskat, säger Stina Skoglund Hansson, RF-SISU Gävleborg, projektledare Rörelsesatsning i skolan Gävleborg.

Förbättrar barns och ungas uppväxtvillkor

–  Rörelsesatsningen och dess resultat visar på styrkan när kommunen krokar arm tillsammans med föreningslivet för att förbättra barn och ungas uppväxtvillkor i Gävle. Vi vet att det finns stora hälsoklyftor i vårt samhälle också mellan barnen och att fritiden är ojämlik. Satsningen på ökad fysisk aktivitet under skoldagen och fler öppna dörrar för en aktiv fritid för idrottsovana barn har stor betydelse för mående, skolresultat och hälsa både under uppväxten men också god hälsa senare i livet, säger Jörgen Edsvik (S), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsens sociala hållbarhetsutskott.


Jörgen Edsvik, kommunalråd, Gävle kommun.


Mer om Rörelsesatsningen i Gävle

Inom ramen för satsningen har bland annat genomförts:

  • Grundutbildning i Rörelseförståelse för all skolpersonal på samtliga samverkande skolor
  • Processtöd i att ta fram handlingsplaner med fokus på rörelse- och trygghetsarbete i skolans verksamheter
  • Vidareutbildning i rörelsepauser för klassrumsundervisning
  • En ny typ av rastaktiviteter med hjälp av aktivitetsledare
  • Asfaltsmålningar för ökad inspiration i skolgårdsmiljön
  • Utbildning i traumamedvetet förhållningssätt för skolpersonal i syfte att ge stöd till och möta barn som lever med trauman
  • Direktstödsverksamheten D.O.I.T i stadsdelen Andersberg, för skolelever i åk 4-6
  • Utbildningen ”High Five - fem steg till en handlingsplan” i närliggande idrottsföreningar med fokus på inkludering och trygga idrottsmiljöer

Länk till mer information om Rörelsesatsningen i Gävle På RF-SISU Gävleborgs webbplats

Där hittar du också vår helt nya film med intervjuer och mer information om vad projektet gett hittills.

Kontaktpersoner kopplat till Rörelsesatsningen i Gävle:

RF-SISU Gävleborg
Stina Skoglund, projektledare Rörelsesatsning i skolan Gävleborg
076-892 16 75
This is a mailto link

Gävle kommun
Josefine Wennelin, Social hållbarhet Gävle kommun
026-17 96 95
This is a mailto link

Rädda Barnen
Jenny Myrberg, Verksamhetsutvecklare Rädda Barnen Gävleborg
This is a mailto link


Fler röster från satsningen:

Linda Östlund, biträdande rektor på Lillhagsskolan, Gävle

– Innan vi gick med i Rörelsesatsningen så hade vi i Trygghetsenkäten, som är en del av Gävlemodellen, fångat upp att elever önskat mer aktiviteter på sina raster och mer saker att göra aktiviteter med. Så det gick verkligen hand i hand med det som vi var i startgroparna kring. Det som också har varit värdefullt är att mina pedagoger har fått regelbunden ”påfyllning” av inspiration och kunskap, där dom fått prova på små medel som kan ge stor effekt på lärandet för eleverna. Det tycker jag själv har varit en väldigt viktig aspekt som jag tar med mig när jag pratar med mina rektorskollegor om det här arbetet – just att sprida förståelsen att det inte behövs så stora insatser för att det ska ge så goda resultat.

Det som också Rörelsesatsningen har bidragit med till oss är framför allt energi, i alla möten vi har haft när vi gjort handlingsplaner och i utbildningar. Det har också varit viktigt för oss att få ett kvitto på att det vi gör redan är bra och att vi kan känna oss stolta. Satsningen är också mycket relevant i och med att den tar stöd i forskningen där det visar sig att rörelse och inlärning hänger så väl ihop.

Karin Sundström, socialpedagog, Staffansskolan, Gävle

– Vi har sedan tidigare haft problem med våra raster och den fria verksamheten som inte är styrd, och det har vi försökt att jobba själva med. Just att det är en del av Rörelsesatsningens stöd är en viktig pusselbit för oss – då jag ser att det som händer på raster och i den ”fria” tiden hos oss påverkar eleverna när de kommer in på lektionen, om de inte haft någon bra aktivitet att engagera sig i har de lätt hamnat i konflikter. Jag ser utifrån mitt perspektiv, och nu generaliserar jag, en tendens att allt för många barn har svårt för lek och rörelse. Det uppstår ständigt konflikter där, som man sedan tar med sig in på lektionen eller hem – eller vice versa att det som sker hemma tas med till skolan. Att just lägga fokus på aktiviteter som stärker elevernas samvaro tror jag på sikt också ger effekt i ökad trygghet för eleverna.

Röster från deltagande barn:
”Kul att leka med nya andra som jag inte brukar leka med.”
”Förut om man inte hade nånting att göra då satt man oftast på en bänk, men nu när man inte har nånting att göra så kan man gå till rastaktiviteten.”

Röster från lokala idrottsföreningar som utbildats med metoden ”High Five – Fem steg till en handlingsplan”:
”Ett tydligt konkret material att arbeta utifrån.”
”Otroligt viktiga frågor som ständigt behöver belysas.”


Länk till information om Rörelsesatsning i skolan på nationell nivå (Riksidrottsförbundets webbplats)