Stark utveckling för idrottsrörelsens folkbildning i Västernorrland

Trots tuffa år präglade av pandemi syns en stark utveckling för idrottsrörelsens folkbildning i Västernorrland. Fler föreningar än någonsin har samverkat med RF-SISU Västernorrland och använder folkbildningen som verktyg för att bilda och utbilda ledare, aktiva, föräldrar, styrelser och funktionärer.

Sidan uppdaterades: 29 mars 2023

Behovet av att bilda och utbilda är en av de viktigaste delarna för idrottsrörelsens utveckling. Idrottsrörelsen är en plats för såväl idrottslig som personlig utveckling. Här finns möjlighet att växa och utvecklas tillsammans med andra. Men pandemin påverkade idrottsrörelsen på flera sätt och 2022 har präglats av återstart. För Västernorrlands del har pandemin inneburit ett stort tapp i antalet träningstillfällen för barn och unga mellan 7 och 25 år. Länet tillhörde de som tappade flest träningstillfällen under båda pandemiåren. Samtidigt har fler föreningar än någonsin samverkat med RF-SISU Västernorrland när det kommer till folkbildning och utbildning.

  • Jämfört med 2021 har utbildningstimmarna i Västernorrland ökat med 57 procent.
  • Blickar man innan pandemin så har antalet utbildningstimmar i Västernorrland ökat med hela 88 procent sedan 2019.
  • Antalet samverkande föreningar, 306, har ökat med 24 procent jämfört med 2019.
  • Det är en stor skillnad jämfört med riket, där snittet jämfört med 2021 ökat med 18 procent och där man ännu inte är tillbaka i nivåer som innan pandemin.

Folkbildningen effektiv som verktyg

Elisabeth Byström ser flera anledningar som sannolikt påverkar den stora uppgången i folkbildningen i just Västernorrland.

– Vi var snabba med att ställa om till att möta föreningarna digitalt under pandemin och vi passade också på under den här perioden att se över våra uppdrag och förstärka organisationen med fler idrottskonsulenter som kan jobba ute hos idrottsföreningarna utifrån deras behov. Vi är övertygade om att folkbildningen är ett bra verktyg för att jobba med utveckling i idrottsföreningarna och när vi nu summerar folkbildningsverksamheten för 2022 ser vi att vi är på rätt väg efter pandemin.

Hon fortsätter:

– Västernorrland är redan ett utsatt län när det kommer till folkhälsa. Jag tror att såväl vår organisation som idrottsföreningarna verkligen förstod vikten av att försöka hitta nya vägar framåt, både för att få tillbaka de man tappat under pandemin men också för att rekrytera nya ledare och aktiva. När vi summerar 2022 ser vi att det verkligen är en kraftsamling idrottsrörelsen gjort tillsammans i Västernorrland.

Långsiktigt arbete krävs

Folkbildningen har varit och är fortsatt viktig i arbetet med att återstarta såväl föreningar som idrottsrörelsen i stort. Det är ett långsiktigt arbete.

– Även om vi går starkt framåt kommer vi behöva arbeta med revorna efter pandemin under lång tid. Folkbildningen visade sin samlande kraft då och den visar sin kraft nu i att skapa möten och utveckling, säger Björn Eriksson, ordförande i Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.

Fotnot:

Under pandemiåren minskade SISU Idrottsutbildarnas totala verksamhet i riket med omkring 20 procent. Jämfört med 2021 har utbildningstimmarna ökat med 18 procent.

Arbetet i idrottsrörelsens studieförbund, SISU Idrottsutbildarna, utgår från folkbildningens mål om att ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. När medlemmar möts och pratar om hur de vill ha det i sin förening stärks demokratin, inflytandet och delaktigheten. Kärnan i verksamheten är alltid samtalet och mötet mellan människor. Att lära av och tillsammans med andra. Under 2022 fanns 439 534 unika deltagare i SISU Idrottsutbildarnas verksamhet, vilket är en ökning med 14 procent jämfört med 2021. 7 696 idrottsföreningar tog del av verksamheten, vilket är 12 procent fler än året innan.

Sidan publicerades: 29 mars 2023