Gå till innehållet
Logotyp, till startsidan

Trygg och inkluderande idrott

Sidan uppdaterades: 17 augusti 2026

Vi bedriver idrott i föreningar för att må bra, ha roligt och utvecklas under hela livet. För att den svenska idrottsrörelsen ska nå sin vision om att bli världens bästa på alla nivåer krävs att idrotten arbetar aktivt för att skapa trygga, inkluderande och jämställda idrottsmiljöer.

Målet är att alla som vill ska ha möjlighet att delta och makt att forma idrotten på jämlika villkor. En trygg, inkluderande och jämställd idrott lägger grunden till precis det och skapar förutsättningar för en god utvecklingsmiljö. En utvecklingsmiljö som är fri från osunda träningsmetoder, diskriminering, kränkningar och våld. Där alla kan bli respekterade, sedda och utvecklas som idrottsaktiv, och människa, utan rädsla för negativa konsekvenser.

För att nå målet har idrotten en gemensam värdegrund och nolltolerans mot alla former av diskriminering, kränkningar och våld. Vi ska arbeta aktivt för att främja alla människors lika rättigheter och möjligheter. Det innebär att alla individer, varje förening och varje förbund inom idrotten förväntas arbeta för att ingen ska missgynnas eller behandlas sämre utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det är även av största vikt att arbeta för att social bakgrund och ekonomiska förutsättningar inte hindrar någon från att delta.

Om vi omsätter värdegrunden i handling så har vi nått en bra bit på vägen mot en bra idrott för alla i förbund och föreningar. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Tillsammans skapar vi trygga, inkluderande och jämställda idrottsmiljöer.

Svensk idrott har sedan 2009 beslutat att följa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Mänskliga rättigheter är universella, inneboende och gäller alla, överallt, utan åtskillnad. Det innebär att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter. De två första artiklarna i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter från 1948 lyder:

"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter (…) Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt."

Barnkonventionen slår fast att alla barn upp till 18 år är individer med egna rättigheter. Sedan år 2020 är barnkonventionen svensk lag och ger ett särskilt skydd mot bland annat diskriminering, kränkningar och våld. Den utgår från fyra grundprinciper: alla barn har samma rättigheter, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, alla barn har rätt att överleva och utvecklas och alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt.

Idrottsrörelsen har tagit fram en tolkning av barnkonventionen som heter Barnens spelregler. De finns till för att enklare översätta barnkonventionen i vår idrottsvardag. För att alla barn ska känna till sina rättigheter och vuxna sina skyldigheter. I Riksidrottsförbundets Riktlinjer för barn och ungdomsidrott står att alla inom idrotten ska arbeta för att skapa trygga och inkluderande idrottsmiljöer för barn och unga. Riktlinjerna utgår från fem huvudriktlinjer som är trygghet, delaktighet, glädje, allsidighet och hälsa. Riksidrottsförbundet har även tagit fram en Vägledning vid bedömning av barn och ungas bästa som ett stöd att lyssna på barn och unga och göra dem delaktiga i beslut som rör dem.

Idrottsrörelsens gemensamma värdegrund

Den omfattar de fyra grundpelarna:

  1. Glädje och gemenskap
  2. Demokrati och delaktighet
  3. Allas rätt att vara med
  4. Rent spel

Läs mer om idrottsrörelsens värdegrund i idéprogrammet Idrotten vill.

Diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

  • Kön
  • Könsidentitet och könsuttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Normmedveten idrott

För att skapa mer trygga, inkluderande och jämställda idrottsmiljöer behöver vi förstå vad normer är och gör. Genom att granska och förändra begränsande normer inom idrotten kan vi se till så att fler har möjlighet att delta, leda och påverka ett sammanhang.

En normmedveten idrott innebär att:

  • vi är medvetna om vilka normer som påverkar oss och kan förhålla oss till dem
  • vi lyfter upp och synliggör rådande privilegier och begränsningar för utövare och ledare
  • vi arbetar aktivt för ledarskap, resursfördelning och representation som minimerar ojämlikhet och ojämställdhet – ett arbete där ansvaret för förändring framför allt ligger på dem som har makt och är mest självklara i sammanhanget.

Sidan publicerades: 17 augusti 2026

Ett metodmaterial för både förbund och föreningar som vill arbeta förebyggande med trygghet och inkludering.

Riksidrottsförbundets vägledande riktlinjer för inkludering av personer med transerfarenhet och intersexvariationer som är ett stöd till förbund och föreningar.