Ett aktivt och jämställt idrottsdistrikt – om vi inte skrapar på ytan

Västerbotten är det distrikt där störst andel tjejer i åldern 7-25 år är aktiva i idrottsrörelsen. Här är 46 procent av tjejerna aktiva i en idrottsförening, att jämföra med rikssiffran 38 procent. Länet ligger också över rikssnittet vad gäller tjejer och kvinnor som har ledaruppdrag inom barn- och ungdomsidrotten, i Västerbotten är siffran 43 procent kvinnor, på riksnivå är den 37 procent. Det visar aktivitetsstatistiken som samlas in och varje år sammanställs inom idrottsrörelsen.

– Det här är siffror vi är stolta över, men det finns också en annan bild som framträder när vi skrapar på ytan och tittar på statistiken utifrån bostadsområden, säger Niclas Bromark, länsidrottschef RF-SISU Västerbotten.

Stor skillnad mellan olika bostadsområden

Nedbrutet på bostadsområde visar siffrorna att andelen tjejer och killar som är aktiva i en idrottsförening skiftar väldigt mycket beroende på var de bor. Det är tydligt att socioekonomi har stort genomslag för i vilken grad barn deltar i idrott – för bägge könen, men absolut tydligast bland tjejer.

– Vi ser skillnader så stora som 40-50 procentenheter mellan olika bostadsområden, ibland mellan bostadsområden som till och med angränsar till varandra. Eftersom tjejer som grupp sticker ut mest, har vi valt att följa det som indikator för förändring.

Riktade satsningar ger långsam positiv förflyttning

RF-SISU Västerbotten har de senaste åren jobbat fokuserat med att rikta resurser mot nyckelföreningar i dessa områden, för att stärka dem i att locka och behålla fler aktiva och ledare. Det arbetet verkar ge resultat, även om utvecklingen tar tid.

– Som exempel ser vi på östra Ersboda i Umeå en positiv utveckling som innebär att idrottande tjejer gått från 24 till 31 procent på tre år. Motsvarande siffror på Moröbacke i Skellefteå är en ökning från 25 procent idrottande tjejer till dryga 32 procent.

– Vi vet dessutom att Ersboda SK, förutom att ha fått fler aktiva till sin verksamhet, även fått 60 nya ledare under de här åren. Det går inte att överskatta effekten av vad 60 nya vuxna som engagerar sig i områdets barn har för betydelse på både kort och lång sikt. Det är ett fantastiskt exempel!

Långsiktiga och tillförlitliga resurser behövs

För att verka för att fler barn och unga ska ha tillgång till idrottsrörelsen behövs långsiktiga och tillförlitliga resurser, i synnerhet till de föreningar som verkar i områden där föreningsdeltagandet är lägre.

– Det finns faror med att för stor del av stödet till idrotten blir projektifierat, och därmed både kortsiktigt. Föreningar behöver pålitliga resurser, inte tidsbegränsade projekt. Vi behöver investera i den grundläggande infrastrukturen där vi bidrar till att stärka föreningens förmåga att vara livskraftig, trygg och slitstark över tid.

– Det är inte rimligt att barns möjlighet att idrotta ska avgöras av föräldrarnas lön, eller vilken gata de råkar bo på. Det behöver vi gemensamt ändra på – regionen, kommunerna, civilsamhället och näringslivet. Först då kan vi med trovärdighet säga att idrotten i Västerbotten är för alla.