Uppgifter och samtal

Till varje lärgrupp finns en handledning, en lärgrupps- eller samtalsplan, med frågor och uppgifter som bildar själva ramverket. Detta är huvuddelen av ert arbete och själva anledningen till att ni träffas och samtalar. Ibland behöver man ge ny energi till samtalet och skapa variation. Här följer några övningar och metoder som kan användas för att vidga perspektiv och skapa variation och eftertanke.

Laget runt

Med laget runt som metod kan alla få säga vad de tycker och bli lyssnad till utan att bli avbruten. Syftet är att alla ska få möjlighet till samma utrymme i gruppen. På det viset kan ingen ta över och dominera gruppens samarbete.

Ordet går medsols från en person till en annan. När en person har ordet lyssnar övriga aktivt utan att kommentera och ställa frågor. Man kan säga ”pass” om så önskas, när turen kommer. Avsluta med ”tack” för att markera att inlägget är slut och för att tacka för ordet och att övriga lyssnat.

Metoden kan användas för att få fram kloka saker som annars inte blir sagda. Alla kan känna att de blir lyssnade till i större omfattning än vanligt. Talutrymmet i gruppen blir jämnare fördelat. Alla blir bekräftade i sin åsikt och ingen energi går till att bevaka ”sin tur”. Gruppen får snabbt och effektivt veta var alla står.

Rundan finns i många varianter till exempel med begränsad talartid för varje person eller att man använder sig av ett föremål till exempel en boll eller en talarpinne som man skickar vidare till nästa deltagare när man pratat till punkt. Ibland kan det vara bra att inte gå i ordning utan att skicka vidare till vilken annan deltagare som helst. Kan även användas vid Incheckning eller Utcheckning eller för att veta vad många tycker i någon speciell fråga.

Bikupa

Bikupa som metod kan användas för att snabbt ta ställning eller lämna synpunkter i en fråga. I stället för att en hel grupp ska diskutera någonting, bryter man ner gruppen till mindre grupper, två eller tre personer, som under några få minuter delger varandra sina synpunkter. När samtalet avslutas kan man eventuellt fånga upp något av det som sagts i den stora gruppen. Detta leder ofta till ökad känsla av delaktighet och breddar perspektiv i en fråga.

EPA

Enskilt – Parvis – Alla. Inled med att var och en får fundera enskilt kring en fråga. Berätta därefter för en granne/kompis vad du kommit fram till. Avsluta med att ta upp frågan i hela gruppen och be några berätta om sitt par-samtal.

Tystnad

Använd tystnaden som pedagogisk metod för att skapa utrymme för tanke och reflektion. Låt det till exempel vara tyst innan man går ”Laget runt” eller använder EPA. Det ger alla deltagare möjlighet att fundera några minuter enskilt och skriva ner några stödord kring det man vill ha sagt.

Tvärgrupper

Är ni sex deltagare eller fler i lärgruppen kan man dela in i mindre grupper som sedan redovisar vad man kommit fram till. Redovisningen kan ske i storgrupp eller i tvärgrupper, det vill säga nya grupper bildas med en representant från de ursprungliga grupperna. På så sätt får alla i gruppen berätta om sin grupps samtal i den nya gruppen.

Vattentrappan

Placera deltagarna i mindre grupper. Den första gruppen börjar samtala utifrån en fråga eller ett ämne. Gruppen får prata under en bestämd tid, t ex. tre minuter, sedan bryter ledaren och ordet går vidare till nästa grupp. Nästa grupp fortsätter där den första gruppen slutade och pratar utifrån samma fråga/ämne och anknyter till vad den tidigare gruppen har sagt, men ska inte upprepa samma saker. Man fortsätter tills alla grupper har fått prata.

Tankebok

Varje deltagare har sin egen lilla skrivbok, gärna olinjerad. Det underlättar om tankarna tar sig uttryck i bild snarare än text. Tankeboken används för att ge deltagaren stöd i den egna reflektionen under lärgruppens gång.

Vilka tankar (bilder) kommer för mig? Vad vill jag samtala vidare om/tänka mer på? Även mycket kortfattade anteckningar hjälper oss att ”hålla kvar” tankarna, och då kan vi lyssna fokuserat på vad övriga har att säga. Tankeboken kan också bli en värdefull dokumentation för en själv. Tankeböcker är privata och man väljer själv vad man vill dela med sig av.

Positiv återkoppling

Ledaren lägger ut pennor och tomma papper med varje deltagares namn överst på olika ställen i rummet. Finns det möjlighet är det ännu bättre att genomföra metoden utomhus. Deltagarna får sedan går runt till de olika papperna och skriva en positiv kommentar till varje person längst ner på pappret. Till exempel jag uppskattar dig för att du… Jag tycker du är bra på… Jag gillar att du… etc. När man har skrivit sin kommentar viker man in papperet så att nästa person som kommer finner ett tomt papper. När alla har skrivit kommentarer på alla papper så delas pappren ut till respektive person. Metoden skapar ofta positiv kraft i gruppen och passar bäst att använda i grupper som känner varandra och där man arbetat tillsammans under en längre tid.

Värderingsövningar

Värderingsövningar är en bra metod för att få en grupp att fundera kring sina åsikter och värderingar och ett sätt att starta ett demokratiskt samtal och där alla deltagarna involveras. Deltagarna tränas i att klargöra sina egna värderingar och att lyssna till andras.

– Heta stolen

Deltagarna sitter på stolar i en ring. Ledaren läser upp ett påstående. De som instämmer i ett påstående reser sig upp och byter stol med någon annan som delar åsikten. Genom att sitta kvar på stolen markerar man två saker. Antingen instämmer man inte i påståendet, eller också sitter med armarna i kors och visar att man behöver betänketid. Se till att det finns en extra stol som man kan flytta till om man är ensam om sin åsikt.
För varje påstående låter man några deltagare motivera sina val. Försök ge alla deltagare möjlighet att någon gång under övningen få motivera sitt val. Poängtera att inget svar är mer rätt än något annat.

– Fyra hörn

Samla deltagarna på golvet mitt i rummet. Ledaren läser upp ett påstående. De fyra hörnen i rummet motsvarar ett ställningstagande som deltagaren gör. Deltagarna väljer i vilket hörn de vill ställa sig

För varje påstående låter man några deltagare motivera sina val. Försök ge alla deltagare möjlighet att någon gång under övningen få motivera sitt val. Poängtera att inget svar är mer rätt än något annat. Är det många deltagare kan man först låta varje hörn samtala om hur de tänkta när de gjorde sitt val.

– Åsiktskort

Åsiktskort är ett verktyg som ska stimulera till ökad öppenhet och att bättre ta tillvara alla gruppmedlemmars olika tankar och åsikter. Se till att alla deltagare har var sin uppsättning
med de fyra varianterna av Åsiktskorten:

Stämmer inte alls – Stämmer till viss del – Stämmer till stor del – Stämmer helt

Dela ut underlag med frågeställning eller påståenden att ta ställning till. Utse en samtalsledare och eventuellt någon som för anteckningar. Presentera påståendet eller frågeställning. Var och en i gruppen funderar enskilt och lägger därefter kortet med sitt svarsalternativ på bordet med baksidan upp. När alla är klara vänds allas kort upp samtidigt. Utfallet diskuteras, förklaras och motiveras.

– Linjen

En tänkt linje skapas på golvet i rummet. Be deltagarna att placera sig på linjen utifrån hur mycket de instämmer med ett påstående, från 0–100%. Låt deltagarna sedan stående samtala några minuter med de personer som står närmast om varför de valt att ställa sig just där. Låt några deltagare berätta för gruppen om sitt ställningstagande.

När samtalet känns klart går ni vidare med nästa påstående. Om någon deltagare vill byta plats efter att ha hört någon annans åsikt så är det fullt möjligt att flytta på sig. Det är således fritt fram att ändra åsikt under övningen. Förslag på påståenden varieras efter syftet med övningen och vilka som deltar.

Energigivare

Energigivare är korta övningar som syftar till att skapa ny energi och rörelse i grupper som suttit stilla och samtalat ett tag och där energinivån i samtalet sjunkit.

– Shouting-game

Gruppen står i en ring. Ledaren växlar mellan två kommandon:
”Titta ner!” – alla tittar på sina fötter.
”Titta upp!” – alla tittar upp och i ansiktet på någon annan i ringen. Om man då tittar på någon som tittar på någon annan, så händer ingenting. Om man tittar på någon som i sin tur tittar tillbaka på dig ska båda två peka väldigt överdrivet på varandra och skrika eller ropa högt.

Båda två är då ”ute” och får stå utanför ringen, alternativt sätta sig ner på en stol. Övningen fortsätter tills alla är ute. Sista upprepningen görs när det bara är två deltagare kvar, trots att utgången är given.

– Klappjakt

Gruppen står i en ring. En av deltagarna börjar med att vända sig till den som står bredvid. De har ögonkontakt och klappar så synkroniserat de kan. Sedan vänder sig den personen till nästa och de klappar samtidigt. Klappen fortsätter på samma sätt runt hela ringen. Gruppen ska försöka skicka klappen vidare snabbare och snabbare och försöka få så många klappningar som möjligt att bli perfekt synkroniserade.

När gruppen har klarat att skicka runt klappen introducerar du dubbelklappen. Om ett par klappar två gånger vänder klappen riktning. Utmaningen är att de måste komma överens utan ord om att klappa en eller två gånger. Alla måste vara väldigt koncentrerade och uppmärksamma för att klappen ska kunna skickas runt hela ringen på det här sättet.

– Hitta färgen

Ledaren säger en färg och alla deltagare ska snabbt hitta något i rummet med den färgen, som man springer fram och tar på. Ledaren fortsätter med nästa färg i ett snabbt tempo. Metoden pågår i några minuter tills alla har fått röra på sig.

– Ping-pong-pang

Deltagarna sitter runt ett bord eller står i en ring. Ledaren börjar genom att titta på någon och ropa PING. Den som tar emot PING, skickar vidare till någon annan genom att titta på den personen och ropa PONG. Den som tagit emot PONG fortsätter genom att titta på en tredje person och ropa PANG. De två personer som sitter bredvid den tredje personen kastar då samtidigt upp händerna och skriker AAAAAAAH för att skrämma personen. Den skrämda personen börjar sedan om och skickar ett nytt PING. Övningen ska genomföras i ett snabbt tempo.

– Kroppsdel mot kroppsdel

Alla deltagare ställer sig upp parvis eller tre och tre. Ledaren säger två kroppsdelar till exempel ”fot mot fot”, ”hår mot hår” etc. Deltagarnas uppgift är då att ställa sig så att dessa kroppsdelar är i kontakt med varandra. Övningen ska gå ganska snabbt.

Ledaren fortsätter tills man känner att man har fått röra på sig. De flesta har inget emot att röra vid andra, men man bör vara uppmärksam på om det kan vara obehagligt eller olämpligt utifrån deltagarnas bakgrund.