Ekebyhovs anpassade grundskola i stallet på Mälaröarnas Ridklubb

Vi sätter oss i bilen och kör ut mot Ekerö. Det är en rå, kall vinterdag och snön yr i luften, men ändå är känslan i kroppen varm, vi ska nämligen träffa barnen från Ekebyhovs anpassade grundskola. De ska ta med oss genom en för dem ganska vanlig dag i stallet. Och vi är så, så förväntansfulla.

Sidan uppdaterades: 6 mars 2026

Hur allt började

Resan hit började egentligen redan en septemberdag. Skolan som sedan 2022 samverkat med oss genom Rörelsesatsning i skolan deltog då på en parasportdag på Ekerö, där Mälaröarnas Ridklubb fanns på plats och visade upp sin verksamhet. Parasportdagen arrangerades av oss på RF-SISU Stockholm och Parasport Stockholm–Uppland tillsammans med Ekerö Kommun, barn och unga fick testa bland annat tennis, gymnastik – och ridning.

Efter den dagen fick idrottsläraren Jesper Söderkvist höra något som fastnade: ”Det här var den bästa dagen!” Flera av eleverna uttryckte direkt att de ville rida igen. Där, någonstans, tog idén form. Det som först var en prova-på-aktivitet började så småningom växa till ett riktigt fint samarbete.

När satsningen växte fram

Tillsammans med vår samordnare för Rörelsesatsning i skolan, Ulrika Lindgren, och vår idrottskonsulent Alva Karlsson, inleddes samtal om hur föreningen och skolan skulle kunna samarbeta. Mälaröarnas Ridklubb hade sedan tidigare en paragrupp, men den hade varit svår att fylla. Genom samarbetet med Rörelsesatsningen i skolan kunde klubben på ett fantastiskt sätt välkomna nya barn in i verksamheten.

Projektet drog i gång i slutet av 2025. Skolan får komma på 15 lektioner totalt, där barnen är indelade i mindre grupper – och varje grupp får rida tre gånger var.

Klivet in i stallet

Så fort barnen kommer in i stallet känns förväntan i luften. Varje barn har med sig en bild på sin häst – samma häst som de rider alla tre gånger. Det är en detalj som skapar trygghet och förutsägbarhet.

Allt är genomtänkt. Bildstöd visar vilken sadel som hör till vilken häst, vilket redskap som används för att kratsa hovar och vilken borste som är rätt för ryktningen. Tillsammans med ledare och lärare får barnen steg för steg förbereda hästarna. Det är struktur som passar lika bra för en paragrupp som för vilken ridlektion som helst.

En annan fantastisk del är att deltagare från ridklubbens 65+ verksamhet är med som stöd. De guidar barnen i hur hästen ska hanteras och vi får vittna om ett generationsmöte som känns både självklart och värdefullt.

Bildstöd för lektion 3, bilder för regler i stallet. Människor står i ett stall med hästar.

”Barnen är helt lyriska”

Idrottsläraren Jesper beskriver betydelsen för eleverna så här:

– Barnen är helt lyriska. De tycker det är jättekul och de kliver in i en ny roll när de är här. För flera av dem är det första gången de kommer i kontakt med hästar.

Efter ridlektionen leds hästarna lugnt tillbaka till stallet. Där väntar mer omvårdnad – borstar, klappar och ett och annat viskat ”tack”. Sedan är det dags för barnen att gå tillbaka till skolan igen.

Ett samarbete som gör skillnad – för alla

När vi pratar vidare med Hanna Jansson, ridlärare, efter lektionen berättar hon att samarbetet varit oerhört värdefullt även för föreningen. Att verksamheten ligger på dagtid passar bra och förhoppningen är förstås att fler av barnen så småningom ska vilja bli en del av den paragrupp som tidigare varit svår att fylla.

Samarbetet med RF-SISU Stockholm har också förenklat mycket. Genom anläggningsstöd kunde ridklubben förverkliga sitt ridtält som stod klart förra året. En investering där just möjligheten att erbjuda paraverksamhet varit en av de viktiga målsättningarna.

Nu hoppas alla inblandade att satsningen kan fortsätta. Pengarna för projektet tar snart slut, men barnens önskan är tydlig.

De vill göra det här igen.
Och igen.
Och igen.