Ge idrotten plats i framtidens Stockholm

Stockholm och dess kranskommuner växer i snabb takt, men något som inte växer i samma takt är antalet idrottsanläggningar. Idrottsytor prioriteras bort när nya bostadsområden byggs trots att vi vet hur avgörande de är för folkhälsan, ungas utveckling och samhällets sammanhållning. RF-SISU Stockholm ser tydligt konsekvenserna av detta – idrottsföreningar som tvingas tacka nej till nya medlemmar, barn och unga som får längre till sina idrottsplatser och en idrottsrörelse som får allt svårare att möta efterfrågan.

Många av kommunerna i vårt distrikt har själva identifierat en brist på idrottsytor för sin växande befolkning. Ett exempel på detta är Stockholm Stads "Strategi för idrottsanläggningar 2022–2026" som visar att det behövs 21 nya konstgräsplaner, 27 idrottshallar, 6,75 ishallar och 1,25 friidrottsanläggningar innan 2030 för att möta behoven. Trots detta ser vi att investeringsplaner skjuts på framtiden. Denna brist påverkar både den organiserade föreningsidrotten och den spontana idrottsutövningen, vilket i sin tur riskerar att få långsiktiga negativa konsekvenser för folkhälsan och samhället i stort.

Idrott som nyckel till hållbara stadsområden

Det finns ingen exakt statistik på hur många barn som nekas plats i idrottsföreningar i vårt distrikt, men problemen växer. Enligt Riksidrottsförbundets anläggningsenkät från 2022 tvingas var tredje barn- och ungdomsförening i Sverige tacka nej till nya medlemmar på grund av platsbrist, och vi ser samma mönster i Stockholmsdistriktet.

– Föreningar är tvungna att säga nej till barn som vill börja idrotta. Det är ett misslyckande för hela samhället när barn hamnar i kö i stället för i rörelse, säger Jonas Leth, distriktsidrottschef på RF-SISU Stockholm.

Att idrottsplatser hamnar i skymundan i stadsplaneringen är ett strukturellt problem. Vi har sett det under lång tid. Investeringar i idrottsanläggningar under 60- och 70-talet har gett oss ett starkt föreningsliv idag, men de senaste 25 årens stadsutveckling har ofta ignorerat idrottens behov. Vi bygger tätare och högre, men glömmer att människor behöver plats för att röra sig, träna och umgås. Om vi menar allvar med att skapa attraktiva, hållbara och levande stadsdelar, måste vi också ge idrotten den plats den förtjänar.

Men det finns också ljuspunkter. I många kommuner har vi på RF-SISU Stockholm etablerat ett gott samarbete med lokala beslutsfattare, där idrottens behov tas på allvar redan i planeringsstadiet. Vi tror att det är väldigt viktigt att det finns en samverkan med det lokala föreningslivet och dialog med berörda idrotter. Detta är något vi vill se mer av.

– Om vi ska bygga städer där människor kan må bra, leva aktivt och mötas, måste vi se idrott som en lika självklar del av samhällsbygget som skolor och bostäder, säger Claes Thunblad, ordförande för RF-SISU Stockholm.

Vi uppmanar kommunerna att:

• Ta fram en aktuell nulägesbild över tillgången till idrottsytor.
• Inkludera idrotten tidigt i stadsplaneringsprocessen.
• Samverka med idrottsrörelsen, det lokala föreningslivet och RF-SISU Stockholm

Ta idrotten på allvar. Planera för den. Bygg in den i stadsdelarna. Involvera oss i processerna. Det är nu vi har chansen att forma framtidens Stockholm – och vi måste göra det tillsammans.

Jonas Leth
Distriktsidrottschef, RF-SISU Stockholm

Claes Thunblad
Ordförande, RF-SISU Stockholm