Arbetet för fler regionala idrottsanläggningar växlas upp

Tillgången till anläggningar och andra idrottsmiljöer är en av de främsta utmaningarna för idrotten i en växande Stockholmsregion.

Sidan uppdaterades: 21 oktober 2022

För flera år sedan påbörjade Stockholmsidrotten ett arbete för att öka den regionala samverkan kring idrottsmiljöerna i ett mycket nära samarbete med Föreningen Storstockholms Kultur- och fritidschefer, FSKF. Nu växlas arbetet upp för att få fram fler anläggningar genom regional samverkan.

– Idrottens infrastruktur är en angelägenhet och utmaning för alla kommuner. När det gäller idrotter med färre antal utövare, ytkrävande idrotter samt anläggningar för större evenemang kan det dock inte lokaliseras i alla kommuner och därför behövs en ökad regional och kommunal samverkan, säger Cinnika Beiming, distriktsidrottschef.

Sedan den 1 september är Torbjörn Neiman, tidigare kultur- och fritidsdirektör i Järfälla kommun, anställd som utvecklingschef genom FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer) för att leda ett treårigt utvecklingsprojekt för ökad regional samverkan inom idrott och kultur för kommunerna i Stockholms län tillsammans med Stockholmsidrotten, Kulturförvaltningen och Stockholms läns landsting.

– Drömscenariot är att få fram fler anläggningar för exempelvis alpint, segling, kanot, skytte och motorsport i Stockholmsregionen, säger Torbjörn Neiman (bilden nedan).

I november invigs Sollentuna Friidrottshall, ett resultat av regional samverkan i Stockholmsregionen där sex kommuner är med och delar på notan och där sex andra är på väg in. Och trycket att få fram ännu fler anläggningar ökar i takt med att Stockholmsregionen växer med cirka 40 000 invånare per år.

– Nu vill jag vara med och förverkliga det jag drömt om och jobbat för med Stockholmsidrotten och FSKF sedan fem år tillbaka. Det känns roligt och väldigt rätt, Torbjörn Neiman och fortsätter:

– På grund av att Stockholmsregionen växer så snabbt finns det undanträngningseffekt. Att man bygger en massa bostäder och annan infrastruktur men att man glömmer bort idrotten. Nu vill vi få fram ännu fler anläggningar genom regional samverkan som liknar upplägget med friidrottshallen i Sollentuna, gärna ett tiotal, säger Torbjörn Neiman.

Sedan 2009, då Stockholmsidrotten inledde samverkan med kommunerna har arbetet bland annat lett till:

  • Stockholmsidrottens projekt ”Anläggningslyftet” 2009 i syfte att få kommunerna att samverka kring idrottsytor.
  • Styrgrupp för kommunala idrottschefer bildas 2011, med representanter från Stockholmsidrotten.
  • Gemensam rapport om ”Regionala idrottsytor” av forskaren Paul Sjöblom maj 2013.
  • Tre stora gemensamma konferenser med politiker, chefer och idrottsförbund 2012, 2013 och 2015. Konferenserna resulterade i ett fortsatt mandat och uppdrag.
  • De kommunala idrottscheferna har arbetat i delregioner och specifika arbetsgrupper 2013-2015.

Med Torbjörn Neiman som utvecklingschef, går arbetet in i en ny spännande fas för att få fram fler idrottsytor.

I arbetet med den regionala idrottssamverkan prioriteras i första hand anläggningsutvecklingen i följande fall:

- Anläggningar/ytor för de idrotter som har färre utövare.
Till exempel till exempel bob & rodel, parasporter, kanot, rodd, klättring, simhopp, backhoppning, rugby, amerikansk fotboll, cricket, baseboll och olika cykelsporter.

- Anläggningar för idrotter med särskilda krav på lokalisering.

Till exempel motorsport, flygsport, alpina sporter, skytte av olika slag och segling

- Publika arenor och andra större specialidrottsarenor

Dessutom tänker man undersöka möjligheten till publika arenor för idrotter som bandy, basket, fotboll, friidrott, gymnastik, handboll, innebandy, ishockey, simning.

Pontus Gyllensten

Sidan publicerades: 17 februari 2016