Frågor och svar

En grundprincip inom idrottsrörelsen är att idrottsföreningarna ska vara öppna för alla som önskar bli medlemmar i föreningen. Endast i undantagsfall kan styrelsen neka medlemskap, och då om det kan visas att den medlemssökande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen. I vissa fall kan dock s.k. kategoriföreningar begränsa medlemskap till dem som tillhör den kategori det är fråga om (t.ex. skolidrottsförening och elever vid viss denna skola).

Det finns inget ”idrottsligt krav” på att en ledare måste vara medlem, till skillnad från aktiva idrottsutövare som måste ha medlemskap för att kunna delta i tävlingsverksamheten. Samtidigt är det önskvärt att alla som verkar i en förening också är medlemmar. Ledare för LOK-aktiviteter måste vara medlem i en förening ansluten till idrottsrörelsen för att aktiviteten ska vara bidragsberättigad.

Någon formell rätt att få läsa styrelseprotokoll har inte medlemmarna. I den goda föreningen brukar dock styrelsen efter varje sammanträde informera medlemmarna om vad som behandlats. Revisorerna däremot har denna rätt, men också en skyldighet att inte sprida sådant som kan skada föreningen.

Som i alla demokratier är det folket (demos) som ytterst bestämmer (cratia). Idrottsföreningen är en sammanslutning av medlemmar med verksamhet för medlemmarna, och följaktligen är det medlemmarna i föreningen som bestämmer hur de vill ha det i föreningen. Medlemmarnas forum för bestämmande är årsmötet, som förutom de stadgeföreskrivna ärendepunkterna också ger styrelsen riktlinjer och prioriteringar (verksamhetsplan och ekonomisk plan) för hur de vill ha det. Styrelsen är det föreningsorgan som bestämmer när årsmötet inte är inkallat.

Medlemsavgift är ett slags beskattning, och på samma sätt som att endast riksdagen kan besluta om statlig skatt, är det bara årsmötet som kan besluta om medlemsavgift. Medlemsavgiften ska skiljas från verksamhetsavgift (tränings- eller terminsavgift), dvs vad det kostar att delta i den idrottsliga verksamheten, vilket kan vara en avgift som styrelsen har att bestämma.

I princip kan medlemmarna besluta att medlemsavgiften är noll. Det rekommenderas dock att föreningar har en medlemsavgift, inte minst för att regelbundet kontrollera vilka medlemmar som önskar vara kvar i föreningen, och för att säkerställa röstlängden på årsmötet. Endast de medlemmar som i rätt tid har betalat medlemsavgift har rösträtt, och utebliven medlemsavgift för två på varandra följande år kan anses innebära att medlemmen inte längre önskar vara med i föreningen.
Om medlemsavgiften är noll måste andra viljeuttryck att bli medlem godtas, t.ex. ett skriftligt intygande.

Medlemsavgiften ska alltid beslutas av årsmötet, och om stadgarna medger, och årsmötet beslutar, kan olika medlemsavgifter förekomma. Vanligast är att ha olika avgifter för seniorer och juniorer, men även familjemedlemsavgift kan finnas. Den senare är en kollektiv avgift för de familjemedlemmar som önskar vara medlemmar. Tanken är att på detta sätt även få med vårdnadshavare som medlemmar och att det totalt sett ska bli billigare. En kanske lite känsligare fråga är att ha subventionerad medlemsavgift för ledare, eftersom en sådan skulle kunna ses av Skattemyndigheten som ersättning för utfört arbete.

Nej, det finns inget krav på att en ideell förening måste registreras hos någon myndighet, utan föreningen får status av juridisk person genom bildandet (när stadgar antagits och styrelse utsetts). Enligt RF:s stadgar måste dock en förening, för att få medlemskap inom idrottsrörelsen, ha ett organisationsnummer som erhålls från Skatteverket. Om föreningen ska bedriva någon form av näringsverksamhet kan föreningen anmäla sig för registrering hos Bolagsverket.

Nej, föreningen väljer själv om den vill vara medlem i något av RF:s medlemsförbund. Dock är medlemskap en förutsättning för deltagande i den organiserade idrottsliga verksamheten, och inte minst krävs medlemskap inom RF för att få del av idrottens bidrag och andra fördelar.

Ja, det får tas för givet att en ordförande måste finnas. Föreningen kan i sina stadgar bestämma att ordföranden väljs av årsmötet (vilket är vanligast), eller att styrelsen inom sig utser ordförande. I det senare fallet väls en styrelse av årsmötet och därefter bestämmer styrelsen vem som från tid till annan ska vara ordförande.

Det finns inget formellt hinder mot detta, men ytterst är det medlemmarna som avgör (på årsmötet) vilken som är bäst lämpad som ordförande. Har medlemmarna bestämt att föreningen ska vara politiskt obunden får de utifrån detta avgöra lämpligheten.

Nej, det finns inget krav på det, men det kan vara att rekommendera. På så sätt regleras vilka befogenheter och skyldigheter de underliggande organen har. (se RF:s stadgemall 7. Kap.).

Nej, inte i formell mening. Alla avtal/förbindelser ska ingås i föreningens namn/firma.

En förening måste ha medlemmar och en styrelse. Skulle situationen uppkomma att medlemsantalet minskar i sådan grad att antalet medlemmar kommer att underskrida tre medlemmar (vilket får anses vara minimikravet) måste åtgärder vidtas. Finns ingen annan lösning får styrelsen (de som är kvar) som en sista åtgärd kalla till årsmöte för att lägga ned föreningen. Skulle den senast valda styrelsen inte vidta åtgärder i denna riktning finns risk för personligt ansvar.

Villkoren för förenings medlemskap i specialidrottsförbund (SF) inom RF finns reglerade i 8 kap. 1 § RF:s stadgar, men ytterligare villkor kan också finnas i respektive SF:s stadgar. Endast ideella föreningar, bestående av fysiska personer som medlemmar kan få medlemskap. Föreningen ska dessutom bedriva den idrott som organiseras av det SF till vilket ansökan inges.

Årsmötet ska som första punkt på dagordningen besluta om att fastställa röstlängd för årsmötet. Styrelsen ska utifrån medlemsmatrikeln upprätta ett röstlängdsunderlag som upptar de medlemmar som fyllt rösträttsålder och som har betalat medlemsavgift i rätt ordning. Skulle styrelsens förslag till röstlängd ifrågasättas genom att någon yrkar att medlemmar ska tillföras röst längden eller tas bort, uppkommer frågan vilka som ska rösta om fastställande av röstlängden för mötet. I det läget anses styrelsen ha tolkningsföreträde, innebärande att de medlemmar som finns på det av styrelsen framlagda förslaget till röstlängd röstar om några ska tillkomma eller strykas.

Röstlängden ska alltid vara aktuell, och ska därför justeras om det tillkommer medlemmar med rösträtt efter beslutet om fastställande av röstlängd. Mötesordföranden ska uppmärksammas på detta och föreslår mötet att besluta om ”justering av röstlängd”. Om någon medlem, som finns med i röstlängden, lämnar mötet behöver inte röstlängden justeras, eftersom detta inte påverkar antalet ”avgivna röster”.

Ja, vårdnadshavare bör ha rätt att företräda sitt omyndiga barn, men det innebär att vårdnadshavaren har rösträtt endast om barnet är röstberättigad. Det bästa är givetvis att även vårdnadshavare är medlem i föreningen, och har föreningen en familjemedlemsavgift underlättar detta rekryteringen.

Det är alltid medlemmarna på årsmötet som bestämmer, men samtidigt måste de i stadgarna upptagna ärendepunkterna finnas med i föredragningslistan. Utifrån stadgarna lägger styrelsen fram ett förslag till föredragningslista som medlemmarna har att ta ställning till. Föredragningslistan bör, förutom de stadgebundna ärendena, innehålla samtliga styrelseförslag (propositioner) och motioner som inkommit i stadgeenlig ordning. Nya ärenden kan inte behandlas och beslutas.

Årsmötet beslutar om verksamhetsplan med ekonomiska prioriteringar men inte om detaljerad budget. En budget är en prognos över planerade ekonomiska händelser och är styrelsens verktyg för att ha koll på föreningens ekonomi.

Att väljas till styrelseledamot innebär att medlemmarna har gett sitt förtroende till personen i fråga. Att inte bevilja ansvarsfrihet innebär bl.a. att medlemmarna inte har förtroende för ledamoten. Även om det är möjligt att förnya förtroendet (välja om), förefaller det vara ett motsägelsefullt agerande från medlemmarna sida.

Enligt RF:s stadgemall är det årsmötet som väljer ordförande, men en förening kan i sina stadgar ange att årsmötet väljer styrelseledamöter, och att styrelsen inom sig utser ordförande och övriga befattningshavare.

Ja, endast ett årsmöte kan välja personer till valberedningen. Årsmötet kan inte delegera till styrelsen att utse valberedning.

Föreningen måste vid varje tillfälle ha en styrelse. Skulle samtliga ledamöter avgå vid årsmötet, måste årsmötet välja nya ledamöter. Skulle detta inte funka vid årsmötet, får styrelsen (i vart fall majoriteten av ledamöterna) sitta kvar och kalla till ett extra årsmöte för val av styrelse.

Ja, enligt RF:s stadgemall ska man vara röstberättigad medlem för att kunna väljas.

Nej, det kan bara årsmötet göra. Däremot beslutar styrelsen om de olika funktionerna inom styrelsen (t ex sekreterare, kassör, vice ordförande), och styrelsen kan således till exempel frånta kassören sitt uppdrag och/eller besluta om ändring av firmateckningsrätt.

Ja, styrelsen har rätt att utesluta medlem. Men, eftersom det är årsmötet som valt styrelseledamoten, är det årsmötet som också kan avsätta hen. Ett sätt att göra det är att styrelsen kallar till extra årsmöte för beslut om att avsätta och förbereda fyllnadsval. Alternativt kan styrelsen först ge ledamoten möjlighet att själv frivilligt avgå.

Nej, det är medlemmens ansvar att följa värdegrunden, men styrelsen ska verka för att den är känd bland medlemmarna genom att till exempel göra den tillgänglig på föreningens hemsida och regelbundet samtala om den i olika sammanhang.

Huvudregeln är att den juridiska personen (föreningen) ansvarar med sina tillgångar för föreningens skulder. Personligt ansvar för betalning av föreningens skulder kan bli aktuellt först om styrelsens ledamöter inte sköter föreningen på ett normalt aktsamt sätt (t ex inte ser till att betala skatter och avgifter).

Ja, men det förutsätter att föreningen (genom ny styrelse) inom ett år väcker en skadeståndstalan hos tingsrätten.

Ja, enligt RF:s stadgemall förutsätts att en valberedning ska finnas. Valberedningen är medlemmarnas organ som ska underlätta rekryteringen av lämpliga personer till bland annat styrelsen.

Det är medlemmarna på årsmötet som föreslår ledamöter till valberedningen. I vissa föreningar har praxis blivit att några medlemmar (oftast erfarna) förbereder val av valberedning, och på årsmötet nominerar kandidater. Det förekommer även att föreningens lekmannarevisorer har påtagit sig rollen att agera ”valberedning för valberedningen”. Att styrelsen föreslår valberedning är ingen bra lösning (p.g.a. jäv).

Nej, det finns inget som säger att valberedningen har en sådan rätt, men de kan delta på inbjudan av styrelsen. Det senare är vanligt förekommande genom att någon från valberedningen ges möjlighet att närvara i vart fall vid några styrelsemöten.

Nej, någon sådan rätt finns inte. Det är styrelsen som bestämmer om valberedningen ska få läsa protokollen. Vanligtvis brukar dock styrelsen tillhandahålla valberedningen protokollen, med ansvar för valberedningens ledamöter att inte sprida vidare känsliga uppgifter.

Nej, styrelsen måste först kalla till ett (extra) årsmöte (se även ovan under Årsmötet). Det måste alltid finnas en beslutsmässig styrelse, vilket gör att minst halva styrelsen måste vara kvar tills ny styrelse valts.

Ja, föreningsstyrelsen kan delegera till underorgan (t ex sektion) i föreningen som, inom av styrelsen fastställda ramar, upprättar ”egen” budget. Det är dock föreningens styrelse som ansvarar för föreningens budget och i den ingår sektionens budget. Viktigt i det sammanhanget är återrapporteringen till styrelsen.

Nej, det är föreningen (den juridiska personen) som äger allt.

Om pengarna i lagkassan dras in i föreningens namn (t ex loppis, artikelförsäljning, lotterier etc.) är det föreningens tillgångar och ska redovisas i föreningens ekonomi. Skötseln av lagkassan bör i sådant fall delegeras av styrelsen till föräldrarna i fråga. Ett lag/grupp eller enskild idrottsutövare, som slutar eller flyttar till annan förening får inte behålla någon del av lagkassa. Man kan således inte heller kräva att nya medlemmar ska behöva köpa in sig för att kunna få ta del av föreningens medel.