Frågor och svar

Alla har rätt att bli medlem i en idrottsförening. Styrelsen kan neka om man kan anta att medlemmen kommer att motarbeta föreningen.

Nej, men det är önskvärt och det ligger i en ideell förenings intresse att alla som deltar i verksamheten även är medlemmar.

Nej, det är styrelsen som bestämmer vem som får läsa protokollen. Revisorn har däremot den rätten.

Årsmötet, det vill säga medlemmarna, är föreningens högsta beslutande organ. När årsmötet inte är samlat är det styrelsen bestämmer, men behöver då utgå ifrån de riktlinjer och prioriteringar som årsmötet har fastställt i verksamhetsplanen och de ekonomiska prioriteringarna.

Det är medlemmarna på årsmötet som bestämmer om medlemsavgiften. Däremot kan styrelsen besluta om avgift för att delta i verksamheten, så kallad tränings- eller terminsavgift.

Att bli medlem i en förening kräver att du aktivt uttrycker din vilja att bli medlem (för att förstå sina rättigheter och skyldigheter som följer med medlemskapet). Detta kan en göra, men måste inte, genom att betala in medlemsavgiften som är beslutat på årsmötet. Även andra viljeuttryck att bli medlem kan godtas, t ex ett skriftligt intygande.

Nej, en förening blir juridisk person genom bildandet. En registrering med organisationsnummer krävs dock om föreningen önskar bli medlem inom Riksidrottsförbundet (RF).

Nej, men då kan man heller inte ta del av idrottens stöd eller delta i idrottens verksamhet.

Ja, det får antas att så är fallet. Ordförande kan väljas av årsmötet eller utses inom föreningen beroende på vad som anges i stadgarna.

Ja, ordföranden är inte föreningen.

Nej, det finns inget krav på det, men det kan vara att rekommendera (se RF:s stadgemall).

Nej, inte i formell mening. Alla avtal ska ingås i föreningens namn/firma.

En förening behöver ha minst tre medlemmar, vilket gör att styrelsen (innan de lämnar föreningen) först bör kalla till årsmöte för att lägga ned föreningen.

Det är styrelsens förslag till röstlängd som röstar på årsmötet om någon medlem ska tillkomma eller strykas. Förslaget till röstlängd bör först kontrolleras mot medlemsmatrikeln.

Ja, om föreningens stadgar medger det och barnet är röstberättigat. Men det bästa är att även vårdnadshavaren är medlem.

Styrelsen lämnar ett förslag till föredragningslista och årsmötet beslutar. I stadgarna finns uppgifter om vilka punkter som ska finnas med.

Årsmötet beslutar om verksamhetsplan med ekonomiska prioriteringar men inte om detaljerad budget. En budget är en prognos över planerade ekonomiska händelser och är styrelsens verktyg för att ha koll på föreningens ekonomi.

Ja, men det kanske inte är lämpligt beroende av anledningen till att ansvarsfrihet inte beviljats.

Enligt RF:s stadgemall är det årsmötet som väljer ordförande, men en förening kan i sina stadgar ange att årsmötet väljer styrelseledamöter, och att styrelsen inom sig utser ordförande och övriga befattningshavare.

Ja, endast ett årsmöte kan välja personer till valberedningen.

Ja, enligt RF:s stadgemall ska man vara röstberättigad medlem för att kunna väljas.

Nej, det kan bara årsmötet göra. Däremot beslutar styrelsen om de olika funktionerna inom styrelsen (t ex sekreterare, kassör, vice ordförande).

Ja, styrelsen har rätt att utesluta medlem. Men, eftersom det är årsmötet som valt styrelseledamoten, är det årsmötet som också kan avsätta hen. Ett sätt att göra det är att styrelsen kallar till extra årsmöte för beslut om att avsätta och förbereda fyllnadsval. Alternativt kan styrelsen först ge ledamoten möjlighet att själv avgå.

Nej, det är medlemmens ansvar att följa värdegrunden, men styrelsen ska verka för att den är känd bland medlemmarna.

Huvudregeln är att den juridiska personen (föreningen) ansvarar med sina tillgångar för föreningens skulder. Personligt ansvar för betalning av föreningens skulder kan bli aktuellt först om styrelsens ledamöter inte sköter föreningen på ett normalt aktsamt sätt (t ex inte ser till att betala skatter och avgifter).

Ja, men det förutsätter att föreningen (genom ny styrelse) inom ett år väcker en skadeståndstalan.

Ja, enligt RF:s stadgemall.

Det är medlemmarna på årsmötet som föreslår ledamöter till valberedningen.

Nej, men man kan delta på inbjudan av styrelsen.

Nej, någon sådan rätt finns inte. Det är styrelsen som bestämmer om valberedningen ska få läsa protokollen.

Nej, styrelsen måste först kalla till ett (extra) årsmöte. Det måste alltid finnas en beslutsmässig styrelse, vilket gör att minst halva styrelsen måste vara kvar tills ny styrelse valts.

Ja, föreningsstyrelsen kan delegera till underorgan (t ex sektion) i föreningen som, inom av styrelsen fastställda ramar, upprättar ”egen” budget. Det är dock föreningens styrelse som ansvarar för föreningens budget och i den ingår sektionens budget.

Nej, det är föreningen (den juridiska personen) som äger allt.

Om pengarna i lagkassan dras in i föreningens namn (t ex loppis, artikelförsäljning, lotterier etc.) är det föreningens tillgångar och ska redovisas i föreningens ekonomi. Skötseln av lagkassan bör i sådant fall delegeras av styrelsen till föräldrarna i fråga. Ett lag/grupp eller enskild idrottsutövare, som slutar eller flyttar till annan förening får inte behålla någon del av lagkassa. Man kan således inte heller kräva att nya medlemmar ska behöva köpa in sig för att kunna få ta del av föreningens medel.