Demokrati - så funkar det

Vart fjärde år uttrycker folket sin vilja genom att lämna sin röst på de politiska företrädare de vill ska representera dem i de beslutande församlingarna riksdag, region och kommun.

I en demokrati tas kunskapen på allvar och man utgår från att alla människor har förmågan att fatta goda beslut. Hur politiken blir beror av vilka gemensamma beslut vi fattar och om vi är missnöjda med politiken så kan vi göra om och göra rätt.

Motsatsen till demokrati är diktatur. I en diktatur bestämmer endast ett parti eller en enda person och möjligheten att påverka besluten är minimal.

Inom idrottsrörelsen och dess föreningar råder demokrati. Alla medlemmar har rätt att uttrycka sin mening och varje medlems röst är lika mycket värd.

Samhället och föreningen

Demokratin i Sverige har utvecklats och stärkts under många år. Folkrörelserna, folkbildningen och civilsamhället har varit en stor del av denna utveckling. På senare år upplever emellertid många att demokratin har blivit alltmer hotad och ifrågasatt. Flera rapporter visar att det för första gången sedan 2001 nu finns fler auktoritära stater i världen än demokratier. Tonläget i samhällsdebatten har blivit råare och allt fler anmälningar om hat, hot och trakasserier görs.

Kanske har demokratin blivit vardag och något vi tar för given. Vi tycks ha glömt varför människor en gång, för inte allt för länge sedan kämpade för dess införande. Det kan vara svårt att försvara det man redan har och sedan länge tagit för givet. Men demokratin kan inte tas för given utan är värd att kämpa för. I stort sett alla utvecklade länder med hög levnadsstandard är demokratier. Ett annat mått på denna styrelseform är att två demokratier inte startar krig mot varandra.

De flesta är överens om att en demokrati kännetecknas av att:

• Folket styr genom fria och rättvisa val
• Majoriteten bestämmer oftast
• Alla människor är lika mycket värda
• Folket har politiska friheter och rättigheter
• Alla är lika inför lagen
• Ledarskapet är utbytbart

Detta gäller även för demokratin i en förening. Det är medlemmarna som har makten över föreningens inriktning och verksamhet. Genom medlemskapet förbinder medlemmar sig att följa föreningens stadgar (medlemsavtalet), men ges även möjlighet att påverka föreningens inriktning och verksamhet genom att lämna förslag och uttrycka sin åsikt på årsmötet. Det är sedan majoritetens vilja som bestämmer hur det blir. Majoriteten får dock inte utan lagstöd (stadgar) fatta beslut som utsätter enskilda medlemmar för olika behandling.

För att demokratin ska fungera i en förening krävs engagemang och medlemmar som är delaktiga i besluten. Om endast en minoritet av medlemmarna deltar och säger sin mening är risken stor att de beslut som fattas är dåligt underbyggda och inte speglar majoritetens vilja.

Formell och informell demokrati

Den formella demokratin i Sverige fungerar så att folket väljer representanter till dess lagstiftande församlingen, Riksdagen. I föreningen har varje röstberättigad medlem rätt att delta i den lagstiftande församlingen, Årsmötet.

Riksdagen utser ett verkställande organ, Regeringen. På samma sätt utser årsmötet föreningens verkställande organ, Styrelsen. Därutöver fattas beslut om skatter/medlemsavgifter, verksamhets- och ekonomisk plan samt om olika förslag som kommit in, så kallade motioner och propositioner.

Den formella demokratins beslutsvägar kan upplevas som långsamma och byråkratiska. Särskilt om frågan är av enklare art och de flesta är överens. Då finns möjligheten att påverka genom informella kontaktvägar. Detta sker hela tiden i samhället via massmedia och olika intresseorganisationer. I föreningen kan det röra sig om enskilda medlemmar, föräldrar eller sektioner/kommittéer som utövar påverkan på styrelsen.

En förutsättning för att den informella demokratin ska fungera är att alla kan de formella reglerna.

Demokrati och delaktighet

Idrottsrörelsen kan och vill göra en stor insats för människors upplevelse av och förståelse för demokrati. I omklädningsrummet såväl som på idrottsarenan bygger det goda ledarskapet på involvering, medbestämmande och människors rätt att utvecklas.

Att påverka verksamhet och att vara en del av den, för såväl ung som äldre, innebär också att rent praktiskt göra insatser i verksamheten. Delaktighet är att gemensamt verka för en bättre verksamhet, där vi med lyhördhet och respekt inför varandra gör den idrottsliga verksamheten och föreningen till det vi vill att den ska vara. Idrottsrörelsen vill vara en skola i demokrati för barn och unga, där ungas åsikt ska beaktas och medverkan möjliggöras i förhållande till barnets ålder och mognad.

Viktiga beståndsdelar i demokrati är öppenhet och transparens där alla medlemmar ges möjligheten att bilda sig sin egen uppfattning om verksamheten, göra sin stämma hörd och påverka verksamhetens inriktning.

Demokratiska samtal

En stark demokrati förutsätter välinformerade och aktiva medborgare som i ett öppet och inkluderande samtal kan ta del av och utbyta åsikter om samhällets tillstånd och utveckling. Grundläggande byggstenar i det öppna demokratiska samhället är informations- och yttrandefrihet och tillgång till fria och oberoende medier. Demokratiska samtal äger rum i en mängd sammanhang där människor kan göra sina röster hörda, utbyta åsikter och bilda opinion, i både privata och offentliga miljöer.

I takt med de digitala mediernas framväxt och utbredning har tillgången till information ökat explosionsartat. Tyvärr även mängden desinformation och konspirationsteorier. Genom att bemöta desinformation med källkritik och konspirationsteorier med kunskap och saklig analys skapas motståndskraft.

Idrottsrörelsen tillsammans med det övriga civilsamhället har en viktig roll att fylla genom att erbjuda plats för demokratiska samtal. Öppna och respektfulla samtal som bygger på kunskap och förståelse och som ser varje människa som en skattkammare fylld av erfarenheter och insikter. Folkbildningen erbjuder metoder och stöd för samtal om demokrati- och föreningskunskap och om vilka värderingar vi tillsammans vill ska vara vägledande.