Rebecca och Moa vill att fler unga ska vilja bli ledare inom föreningslivet

Rebecka Lindblom och Moa Ergérus har mycket gemensamt. De är båda 20 år gamla, pluggar till lärare, har spelat handboll och är sedan ett antal år tillbaka ledare för Eskilstuna Guifs A-flicklag. De driver också projektet Unga ledare med fokus på att uppmuntra fler unga att bli ledare.

Sidan uppdaterades: 14 december 2022

Rebecka och Moa har varit ledare för Guifs A-flicklag i fem respektive tre år. De var båda tvungna att lägga idrottsutövandet åt sidan på grund av hälsoproblem vid ung ålder och fann då ett annat sätt att fortsätta vara delaktig inom idrotten – som ledare.

- Jag spelade handboll fram tills jag var 15 år då jag blev tvungen att lägga av på grund av mina ryggproblem. Min mamma var ledare för mig när jag var yngre och det är hennes förtjänst att jag är ledare idag. Hon tyckte att jag skulle prova och kontaktade en handbollskompis som då var ledare för det lag jag tränar idag. Jag hälsade på en träning och sen var jag fast, berättar Rebecka när vi träffar henne och Moa under ett träningspass en måndagskväll.

- Precis som Rebecka så har även jag varit en aktiv handbollsspelare men var tvungen att lägga av på grund att ett hjärtfel upptäcktes. Jag la handbollen på is och var ifrån den väldigt länge men fick sen frågan för cirka tre år sedan om jag kunde tänka mig att bli ledare. Jag var där och testade på en gång och blev fast där och då, tillägger Moa.

”Det bästa med att vara ledare är att få se tjejernas personliga utveckling, både som handbollsspelare men framför allt som människor”

Trots sin unga ålder har de båda varit med ett tag som tränare för A-flicklaget och fått se tjejerna växa upp från barn på 9–10 år till att nu börja bli vuxna kvinnor.

- Det är riktigt häftigt att som ung fått vara med på deras resa och det är nog en av de bästa sakerna med att vara ledare. Att få se tjejernas personliga utveckling, som handbollsspelare men framför allt som människor. Att få vara en del av deras resa och komma med tankar och råd, samtidigt som de fått och får se mig och Moa utvecklas minst lika mycket, säger Rebecka.

- Jag kan bara hålla med! Att få stötta, peppa, torka tårar, skratta – att dela allt det tillsammans är fantastiskt. Man är ju inte bara ledare, vi är som storasystrar till de aktiva i laget och stöttar både barn och föräldrar. Man reflekterar tillsammans, kommer fram till lösningar som inte bara sker på handbollsplanen utan också utanför, tillägger Moa.


”Det behövs fler ledare som kan stötta aktiva idrottare på ett annat plan än bara inom själva idrotten”

Förutom Rebecka och Moa består ledarteamet för laget av tre andra tränare, Mathias Olsson, Robert Palmgren och Liza Burnelius och rollerna ser lite olika ut. Rebecka och Moas roll handlar mycket om att finnas till hands för tjejerna. Att stötta, peppa och hjälpa till vid skador eller andra bekymmer, såväl på som utanför handbollsplanen.

- Vi har väldigt mycket kontakt med tjejerna och är alltid öppna för att ta emot samtal eller SMS, både kring det som handlar om handbollen och kring det som händer i livet. Vi tänker att tjejerna behöver må bra inifrån och ut för att kunna prestera på handbollsplanen, berättar Moa när vi frågar om hur ledarskapet i laget ser ut.

Både Rebecka och Moa uttrycker att det behöver finnas fler ledare som kan stötta aktiva idrottare på ett annat sätt än bara inom själva idrotten.

- Det funkar inte att bara skicka hit ett lag, pressa dem hela träningarna och sen bara släppa dem för man har ingen aning om vad de har varit med om under dagen, man vet inte hur de har det hemma och det kan spegla mycket vad som händer på planen exempelvis. Mår de inte bra inombords och inte kan få ut det eller förmedla det så kommer de inte lyckas prestera heller. Det är jätteviktigt att ha någon att öppna upp sig för, kommenterar Rebecka.


Nätverket Unga ledare – en satsning för att rekrytera fler unga ledare till föreningen

I våras startade Rebecka och Moa upp projektet Unga ledare, ett nätverk med målsättningen att uppmuntra och rekrytera fler ungdomar i Eskilstuna Guif att bli ledare. Det kan handla om ungdomar som valt att lägga av på grund av skador eller som inte kan fortsätta av andra skäl.

- Idag har vi ungefär 15 aktiva unga ledare i 15-års ålder. Det är både tjejer och killar och vi har till och med några som är aktiva men som valt att även gå in som ledare för att stötta och finnas till för de yngre lagen. Projektet bygger mycket på träffar, utbildning och erfarenhetsutbyte för att ungdomarna ska få möjlighet att växa så mycket som möjligt i sitt ledarskap. Målet är att så många som möjligt ska vilja bli ledare och vi strävar efter att de ska känna att de utvecklas och samlar på sig erfarenheter i livet.

Rebecka och Moa har valt att rikta in sig mot de yngre inom föreningen, men tror att arbetssättet går att applicera oavsett vilken målgrupp en förening riktar sig mot.

- Vi har valt att rikta in oss mot de yngre just för att vi själva är unga och för att det har varit vår väg in. Vi har sett genom åren hur mycket det har gett våra tjejer i laget att det finns en ledare utifrån, någon som är yngre och som kan stötta och hjälpa till på andra sätt än med själva träningspassen och träningsupplägg. Det har varit viktigt för oss och vårt lag och något vi vill ge vidare till andra lag.


Utvecklingen som ledare tar aldrig slut – man kan hela tiden bli bättre

När det kommer till framtiden som ledare är både Rebecka och Moa tydliga med vad de vill – de vill fortsätta och de vill göra allting helhjärtat. Förutom att få se tjejerna prestera och lyckas, och framför allt att se dem göra det tillsammans, är deras drivkraft att hela tiden sträva efter att bli bättre.

- Jag tänker att vi utvecklas otroligt mycket som personer och det är det som är så häftigt med ledarskap, att man aldrig är klar, man kan hela tiden bli bättre. Vi ser det som ett mål som aldrig riktigt uppnås utan hela tiden är på rull, säger Moa.

- Det gäller att vara självreflekterande och fundera över det egna ledarskapet, att ta sig tid att känna inåt och ge sig själv cred för det arbete man gör som ledare. Om vi som ledare är glada och positiva kommer våra spelare också att vara det. Vi måste tro på oss själva, på laget, för att få dem att tro. Att visa en positiv syn på både handbollen och livet tror jag är viktigt, annars brister förtroendet, tillägger Rebecka.

Innan vi tackade för pratstunden passade vi på att fråga om de har några tips att ge till alla som funderar på att bli ledare.

- Tveka inte, det är livets bästa beslut! Det kommer att vara kämpigt ibland, men det kommer att vara värt det och alla timmar kommer att ge något. Du kommer att skapa så mycket erfarenheter och ha så roligt på vägen. Det är en berg- och dalbana, det ska vi inte sticka under stolen med. Det kommer att gå upp och ner och det gäller att hålla i, hålla ut och att ha kul på vägen. För har du inte kul kommer du inte att känna att det är värt det.

Sidan publicerades: 8 december 2022