Föreningar stöttar när kostnaderna för ungdomsidrott skenar

På fem år har det blivit 68 procent dyrare för barn och unga att idrotta, enligt två nyligen publicerade forskningsrapporter. De ökade kostnaderna kan göra att barn och unga inte har råd att idrotta.
– Det är alarmerande att ökningarna är så stora och det påverkar tillgängligheten för barn och unga, säger Marie Hedberg från Växjö, som är ledamot i Riksidrottsstyrelsen.

Sidan uppdaterades: 30 januari 2025

Riksidrottsförbundet har undersökt hur föräldrar till barn mellan 7–18 år uppfattar sina totala kostnader för barnens idrottande samt vilka orsaker som ligger bakom kostnaderna. Föräldrar uppger att de betalar i genomsnitt 9 400 kronor per år för en huvudidrott. Kostnaden skiljer mycket både inom respektive idrott och mellan idrotterna som studerats. Det är ett spann på 5 000–25 000 kronor per år mellan lägsta och högsta snittkostnaden per idrott.

– Det är självfallet alarmerande att ökningarna är så stora och det påverkar tillgängligheten för barn och unga. Vi har som mål att alla som vill ska kunna idrotta i förening, vilket blir än viktigare att fundera kring hur vi kan hjälpas åt att uppnå när vi nu ser detta, säger Marie Hedberg från Växjö, som är ledamot i Riksidrottsstyrelsen.

Vi har som mål att alla som vill ska kunna idrotta i förening, vilket blir än viktigare att fundera kring hur vi kan hjälpas åt att uppnå när vi nu ser detta.

Marie Hedberg, Riksidrottsstyrelsen

Det framgår av rapporterna att medlemsavgifter generellt är låga, men att kostnader för resor och träningsavgifter är högst. Andelen barn som deltar i extra träningar eller individuella träningar har fördubblats sedan 2015. Inom vissa idrotter är utrustning, läger och cuper stora kostnadsposter.

– En god idrottslig verksamhet behöver innehålla olika delar där olika aktiviteter har olika syften. Inte minst är läger och cuper viktiga för gemenskap och sammanhållning i ett lag eller en grupp. Så även om det är bra att medlemsavgifterna är låga behöver vi se till hela kostnaden som ska täcka den totala verksamheten som föreningen erbjuder, fortsätter Marie Hedberg.

Kreativa idrottsföreningar

Men det finns kreativa idrottsföreningar, som på olika sätt försöker hålla nere kostnader för unga aktiva, och i vissa fall stötta familjer som har det tufft ekonomiskt. Oskarshamns Basketbollklubb, och Alvesta Tigers i samma idrott, är två föreningar som försöker få så många som möjligt att hålla på med sin idrott.

I östra Småland har Oskarshamns Basketbollklubb en ”hjälpfond”, där klubbens unga aktiva kan söka stöd. För att söka stöd från hjälpfonden krävs endast att man mejlar till en särskild e-postadress, som endast föreningens ordförande och kassör tar del av. Efter beslut raderas mejlet.

– Inför exempelvis turneringar eller läger meddelar vi att det är möjligt att söka stöd till avgiften från hjälpfonden. Hittills har vi inte sagt nej till någon, berättar Mattias Svensson, som är kassör i Oskarshamns Basketbollklubb.

Hjälpfonden finansieras av föreningens ordinarie intäkter, exempelvis via vissa delar från föreningsaktiviteter som försäljning – som för övrigt alltid är frivillig.

– Framöver ska vi diskutera med våra sponsorer om att eventuellt avsätta en del av sponsorstödet direkt till hjälpfonden. Vi märker att det här initiativet uppskattas.

Ytterligare ett sätt är ett poängsystem inom klubben. Vid alla matcher behövs domare och funktionärer till sekretariatet. Unga spelare som tar sådana roller samlar poäng, vilket resulterar i att man kan reducera i sina avgifter, eller om man varit flitig följa med gratis på en cup.

– Det är ett sätt att belöna de som hjälper till, menar Mattias.

I Kronobergs län tänker Alvesta Tigers på samma sätt. Med stöd av sponsorer har föreningen en fond som stöttar de som har svårt med avgifterna för barnens basketspelande.

– Vi försöker hålla nere alla kostnader i föreningen så mycket vi kan. Träningsavgiften för unga i seriespel är 1 200 kronor och medlemsavgiften kostar 200 kronor per år. I vissa fall kan vi stötta till träningsavgiften, men medlemsavgiften ska alltid betalas. Genom fonden ser vi till att de barn som egentligen inte har råd kan idrotta, säger föreningens ordförande Indira Lepic.

– Jag har själv barn och vill att det ska vara tryggt att växa upp i Alvesta, och jag vet vad idrotten gör för barn och unga.

Indira Lepic, ordförande i Alvesta Tigers

Alvesta är en ort med flera sociala utmaningar och där idrotten har en nyckelroll för att skapa en positiv gemenskap.

– Den försäljning vi gör för att dra in pengar till verksamheten går alltid tillbaka till barn och ungdomar. Allt arbete i föreningen sker dessutom ideellt, förutom att vi arvoderar några äldre ungdomar som är tränare för EB-lagen. Men de är också spelare i klubben och som vi vet kan ha det ekonomiskt kämpigt.

Sponsorer ställer upp

Alvesta är en liten ort. Många känner många och man ser ortens problem. Via en sponsor har föreningens ungdomslag möjlighet att med minibussar åka nästintill gratis till bortamatcher. Ett annat kreativt exempel kan vara att äldre ungdomar får mindre arvoderade uppdrag.

– När det byggdes en multiarena i Alvesta hade vi ungdomar som hjälpte till att bära golv, mot en ersättning. Då lär dom sig att det krävs arbete för att komma någon vart. Och med stolthet kan de säga att de bidragit till bygget.

Inom Alvesta Tigers finns en god lokalkännedom och ett stort kontaktnät. Det är antagligen de viktigaste pusselbitarna för att kunna stärka idrotten på orten.

– Jag har själv barn och vill att det ska vara tryggt att växa upp i Alvesta, och jag vet vad idrotten gör för barn och unga. Håller vi dom borta från gatan några extra timmar så är det värt allt arbete, säger Indira Lepic.

Kraftigt ökade kostnader höjer trösklarna för att unga ska kunna vara med i idrottsrörelsen. Som exemplen ovan visar finns det idrottsföreningar som gör sitt bästa för att alla ska ha råd. Men det krävs att fler aktörer i samhället agerar.

– Här behöver såväl stat och kommun också göra vad de kan, samtidigt som föreningarna hela tiden behöver vara kostnadseffektiva, avslutar Marie Hedberg.

Mattias Svensson, Oskarshamns
Basketbollklubb, Indira Lepic, Alvesta Tigers och Marie Hedberg,
Riksidrottsstyrelsen

Mattias Svensson, Oskarshamns Basketbollklubb, Indira Lepic, Alvesta Tigers och Marie Hedberg, Riksidrottsstyrelsen

RF-SISU Småland kan stötta

Föreningar som vill följa basketklubbarnas goda exempel ovan kan alltid ta kontakt med sin idrottskonsulent på RF-SISU Småland. Tillsammans kan vi diskutera olika lösningar för att sänka kostnaderna för barn- och ungdomsidrott.

Kontaktuppgifter till RF-SISU Smålands idrottskonsulenter.

Sidan publicerades: 27 januari 2025

Oskarshamns
Basketbollklubbs klubbmärke 

Fakta: Oskarshamns Basketbollklubb

Bildad: 1977

Antal medlemmar: 450

Antal spelare/lag: 300/20

Hemsida: www.obbk.se

Alvesta Tigers logo

Fakta: Alvesta Tigers

Bildad: 2000

Antal spelare/lag: Ca 100/4 ungdomslag samt Easy Basket* för flickor och pojkar.

Hemsida: www.laget.se/AlvestaTigers

*Easy Basket (EB) är för barn 7– 12 år och spelas med speciella regler som gör så att alla spelare får röra bollen mycket: Fokus ligger på att lära sig spelet. Resultat och tabeller finns inte utan det kommer senare.

Rapporterna finns att läsa här!

Smakar det så kostar det. Om föräldrars kostnader för barnens idrott (pdf)

Författare: Krister Hertting, docent i pedagogik, lektor vid Högskolan i Halmstad och
Stefan Wagnsson, docent i idrottsvetenskap, lektor vid Karlstads universitet

Barn- och ungdomsidrottens prislapp: Vem bär ansvaret? (pdf)
En studie av ansvaret för kostnadsutvecklingen för barn och ungdomar att idrotta i förening 2009 till 2023

Författare: Ola Segnestam Larsson, docent i företagsekonomi, lektor vid Marie Cederschiöld högskola