Inspiration hur vi arbetar med ökad idrottslig närvaro

Quinnor United är en Korpenförening i Kristanstad med väl etablerad verksamhet som startade 2018 för kvinnor av kvinnor men är numera öppen för alla. En fristad där personer kan hitta en plats och ett syfte med stor tyngd på den sociala gemenskapen. Utöver simning och cykling lär de ut språk och samhällskunskap.

Läs mer på Quinnor Uniteds webbsida

Malmö IF är en av de första föreningarna att bli en del av Idrottsklivet – ett projekt med syfte att öka tillgängligheten för idrottsverksamhet, skapa en mer meningsfull tillvaro och minska utanförskapet som är väldigt utbrett i samhället.

Läs mer på Svenska Bordtennisförbundets sida

Helsingborgs SOK testade ett nytt grepp för att nå nya orienterare. Förra året startade föreningen verksamhet på Dalhem i Helsingborg, i en skogsdunge mitt i området.
Läs nyheten i dess helhet på Riksidrottsförbundets webbsida

Föreningen BK Olympic vill vara en ledande kraft i samhället för att skapa ett hälsosamt område i Lindängen där det inte finns så mycket idrottsföreningar. På lång sikt räknar föreningen med att se en folkhälsoeffekt i området.

Hela sommaren pågår VGB IFs sommaraktiviteter i Tensta. Upplägget har föreningens barn och ungdomar fått bestämma. – Det bästa är att hela verksamheten bygger på delaktighet skapat av unga för unga, säger Yafet Lemessa, verksamhetsutvecklare på Riksidrottsförbundet.

Projektet Unika Möjligheter är en inspirerande satsning av BK Olympic som syftar till att skapa spontana och meningsfulla aktiviteter för barn med särskilda behov. Genom ett nära samarbete med Lindängens anpassade grundskola får barnen möjlighet att delta i olika aktiviteter på Lindängens IP efter skoltid.

Nattfotboll i Kristianstad - skillnad för många

Nattfotboll har visat sig vara ett framgångsrikt initiativ som har testats på flera platser i Sverige, inklusive Kristianstad. Tack vare stöd från Kristianstad kommun och RF-SISU Skåne har City Skol IF kunnat erbjuda kvällsaktiviteter för ungdomar. Detta bidrar till att ungdomar blir mer fysiskt aktiva och engagerar sig i positiva intressen istället för destruktiva beteenden. Hör Samir Omar från City Skol IF berätta i SR P4.

Verksamhet på planen

"Keep it simple"

Det kan framstå som komplicerat att arrangera aktiviteter för grupper som kanske inte tidigare har prövat på en specifik idrott eller som inte talar svenska. De allra flesta föreningar med erfarenhet av aktiviteter för nya målgrupper menar dock att själva träningspassen vanligtvis är oproblematiska. Glöm inte bort att ni på lokal klubbnivå har stor vana av att möta unga med olika bakgrund och erfarenhet – och ni är dessutom experter på att lära ut era specifika idrotter. Lita därför på den kunskap och erfarenhet som ni har – och möt alla individer och grupper på samma sätt.

I en förening gör vi inte skillnad på människor, oavsett varifrån de kommer. Att möta alla med ett ”hej och välkommen, på med skorna” kan göra att personer känner sig välkomna.

Kom också ihåg att en idrottsförenings viktigaste,och även enklaste, uppgift när det gäller integration och inkludering av nya målgrupper består i att erbjuda regelbundna fritidsaktiviteter och ett socialt sammanhang för personer som befinner sig i en både svår och främmande situation. Inkludering uppstår när alla som deltar i er verksamhet har roligt och känner sig välkomna i er klubb. ​

Om språk, kommunikation och ledarskap

Många föreningar berättar att kommunikationen med nya målgrupper fungerar bra, även om man inte talar samma språk. Instruktioner och regler kan ofta visas genom gester eller genom att man härmar varandra. I vissa idrotter, såsom kampsporter, är många begrepp dessutom internationella och välkända.

Idrotten är ett universellt språk med ramar regelverk och symboler som gör det enklare att kommunicera.

Vissa föreningar utnyttjar även den stora språkkunskap som ofta finns hos en förenings medlemmar. Kanske har även ni medlemmar som kan förklara er verksamhet på andra språk och som kan fungera som tolkar?

När tävlingslogiken slår till

Idrott kan sudda ut gränser mellan människor. Men idrott kan även skapa och upprätthålla gränser. I många idrottssammanhang görs uppdelningar mellan flickor och pojkar, nybörjare och erfarna, unga och gamla. Dessa uppdelningar bottnar ytterst i en tävlingslogik: deras syfte är att skapa rättvisa förutsättningar för tävlan. Men de kan samtidigt verka exkluderande. Detta är viktigt att tänka på för de föreningar som öppnar upp sina verksamheter för nyanlända. I en allt för tävlingsinriktad verksamhet uppstår nämligen risken att de nya personer som söker sig till klubben får svårt att etablera sig långsiktigt om de befinner sig på fel kunskapsnivå och inte anses ”platsa i laget”.

I barn- och ungdomsidrotten utgör tävlingslogiken ett omdebatterat ämne. Grundproblemet är att ungas idrottande ibland utformas med vuxenidrotten som förebild vilket leder till aktiviteter där kortsiktiga mål, segrar och prestationer blir viktigare än ungas långsiktiga utveckling och välbefinnande. Detta är inte förenligt med idrottsrörelsens egen värdegrund. Dessutom riskerar det att leda till både utslagning och till att unga får negativa upplevelser av föreningsidrott. När idrottsresultat görs överordnat medlemmarnas välbefinnande förloras även idrottens potential som arena för inkludering och mångfald. Om det är allt för viktigt att vinna blir alla förlorare.

Läs mer om barn- och ungdomsidrott