Trygg idrott

Sidan uppdaterades: 8 april 2026

Alla har rätt till trygghet. Ofta finns den tryggheten i ett omklädningsrum, på en plan eller i en chattgrupp knutet till föreningslivet. Föreningsidrotten behövs mer än någonsin.

Ofta hört i fikarummet på jobbet, att ”idrott är inte på liv eller död”. Men ibland kan det faktiskt vara livsviktigt med just idrott. Idrottsklubben, idrottslaget, idrottsledaren och idrottskompisen. Alla är de livsviktiga pjäser i idrottens spel.

En trygg idrott innebär i grunden en verksamhet fri från osunda träningsmetoder, kränkningar, trakasserier, våld och övergrepp. Men trygghet är ett komplext begrepp som kan betyda olika saker för olika människor. Det kan handla om att känna sig skyddad mot våld eller stöld under träning, eller att uppleva miljön som överskådlig, välbelyst och inkluderande. Trygghet kan också kopplas till känslor av stabilitet, tillit och förutsägbarhet – faktorer som påverkas av sociala relationer, rutiner och tidigare erfarenheter.

Ekonomiska aspekter spelar också in, som möjligheten att ha råd med utrustning, busskort och medlemskap. Dessutom är trygghet nära knuten till identitet och tillhörighet – känslan av att vara accepterad och välkommen i en gemenskap eller på en plats. Trygghet är alltså inget entydigt begrepp. Det formas i mötet mellan individens upplevelser, den fysiska miljöns utformning och samhällets säkerhetsarbete. 

YouTube Visningbild

Idrotten i Skåne bidrar med

Barn och unga idrottar på sitt eget sätt. När de tävlar och utmanar varandra gör de det utifrån sina egna förutsättningar. Genom idrott, lek och glädje får barn och ungdomar uppleva en mängd positiva och utvecklande erfarenheter, allt från glädje och gemenskap till frustration och besvikelse. Med rätt stöd och inramning blir dessa upplevelser något som stärker och motiverar dem, både som idrottare och som människor.

Vår ambition är att säkerställa att barn och ungdomar som deltar i organiserad idrott gör det i en miljö som känns trygg och igenkännbar. En miljö där ledare bryr sig, lyssnar och tar sig tid för varje individ.

Lek och glädje är grundläggande, och vi måste ta barn och ungas perspektiv på största allvar. När vi vuxna ser barnen, lyssnar på dem och skapar förutsättningar för idrott som utgår från deras sätt att leka och tävla, då blir föreningsidrotten en trygg och utvecklande plats.

Idrotten i Skåne behöver

  • Föreningsmiljöer där alla känner sig välkomna, respekterade och inkluderade

RF-SISU Skåne sätter trygghetsfrågorna högst upp på vår agenda. Utan en trygg idrott så har vi snart ingen idrott alls och vad vore ett samhälle utan föreningsidrott? Vi behöver tillsammans ha ett samtal och en bred dialog med kommunen och andra samarbetspartners kring frågor som rör trygg idrott.

Förslag till åtgärder

  • Att kommun och region har en uttalad överenskommelse om samverkan med RF‑SISU Skåne i syfte att utveckla trygga och inkluderande idrottsmiljöer som främjar föreningsidrottens kraft till att skapa en god folkhälsa, psykiskt och fysiskt välmående samt gemenskap, demokrati och utveckling.
  • Att kommun och region tar tillvara på och utökar stödet till idrottens utbildnings- och folkbildningsinsatser i syfte att utveckla och stödja idrottens ledarutveckling och värdegrundsarbete.
  • Att kommunen tar i beaktan att skapa trygga och säkra fysiska miljöer för rörelse och idrott i forma av belysning, säkerhet kring utrustning och platsens utformning samt att det ska vara enkelt och tryggt för olika målgrupper att ta sig till och från platsen med särskilt fokus på läge och öppenhet i den kommunala planeringen.

Fördjupad läsning

Plats för idrott (webbplats)

Sänkta trösklar (Spacescape, rapport 2025)

Vem vågar vara här? (Grebäck von Melen, Centrum för idrottsforskning)

Idrottsrörelsen som demokratiskola (Linderyd & Rosales, RF-rapport 2022)

Avstånd och höga kostnader orsaker till att unga slutar idrotta (Ungdomsbarometern, nyhet rf.se 2025)

Idrottens samhällsnytta (RF, rapport 2017, kortversion)

 

Sidan publicerades: 23 mars 2026