
Debatt: "Bristen på anläggningar stoppar barn från att idrotta"
Idrottsföreningar i Örebro län tvingas säga nej till barn och unga som vill vara med. Inte för att engagemanget saknas, utan för att platserna inte räcker till. Det är inte hållbart. För att vända utvecklingen krävs inte bara fler investeringar, utan långsiktig och strategisk planering.
Sidan uppdaterades: 22 juni 2026
Riksidrottsförbundets nya anläggningsrapport visar att var fjärde förening i Örebro län behöver mer tid eller fler idrottsytor. Vi möter dagligen föreningar som kämpar för att få ihop träningstider och som vill utveckla sina verksamheter, ge fler barn och ungdomar en meningsfull fritid och bidra till ett starkare samhälle. Men i stället uppger 22 procent av föreningarna att de tvingats tacka nej till nya medlemmar.
Problemet är inte nytt - det har vuxit fram över tid. Under tidigare decennier var idrotten en självklar del av samhällsplaneringen. När nya bostadsområden planerades sågs idrott som en grundläggande funktion, i nivå med skola, lekplatser och kollektivtrafik. Idrottsplatser, ishallar, simhallar och ytor för spontan rörelse var ofta en del av grundritningen. Idag prioriteras idrottsytor ofta bort när nya områden byggs. Resultatet blir att fler ska samsas på färre platser, samtidigt som avståndet till anläggningar ökar.
Konsekvenserna blir att barn hamnar i kö i stället för i rörelse. Föreningar tvingas begränsa sina verksamheter. Regeringens satsning på 250 miljoner kronor per år under 2026 och 2027 är ett viktigt besked. Men i relation till behoven räcker inte det. På bara några månader har ansökningar från landets idrottsföreningar som vill utveckla sina idrottsanläggningar vida överstigit tillgängliga medel. För oss på RF‑SISU Örebro län är det tydligt att det krävs en långsiktig och kraftfull nationell satsning och vi ansluter oss till Riksidrottsförbundets förslag om minst 600 miljoner kronor årligen.
För att kunna bygga bort köerna och möjliggöra långsiktiga satsningar på idrottsanläggningar, både i Örebro län och i hela Sverige, behöver kommunerna jobba strategiskt redan i projekteringsstadiet. I vårt idrottsdistrikt har två av tio kommuner ett idrottspolitiskt program/lokalförsörjningsplan. Här finns stor utvecklingspotential. Att ha ett idrottspolitiskt program tydliggör kommunens inriktning de närmsta åren och är vägledande för arbetet med att utveckla förutsättningar för föreningslivet och andra aktörer. Dessutom är programmet en viktig komponent i utveckling av andra styrdokument och bör ligga till grund för exempelvis försörjnings- och underhållsplaner för framtida idrottsanläggningar och ytor för fysisk aktivitet.
Kommunerna spelar en avgörande roll. Idrottsanläggningar måste ses som en självklar del av samhällsbygget, precis som skolor, vägar och bostäder.
När nya områden planeras behöver idrotten finnas med från början, inte som en eftertanke. Här är vi på RF-SISU Örebro län gärna en remissinstans och samverkanspart. Det är också viktigt att berörda idrottsföreningar får möjlighet att delta i processen. Att barn får plats i idrotten är inte en självklarhet. Det är ett resultat av politiska prioriteringar. Denna debattartikel publicerades i NA den 13 juni 2026.
Marie-Louise Forsbergs-Fransson, ordförande
Annica Lundström, vice ordförande
Jonas Karlsson, distriktsidrottschef
Sidan publicerades: 22 juni 2026