Elitidrottares utmaningar med psykisk ohälsa och beroenden

Rapporten är författad av Anders Håkansson, professor i beroendemedicin vid Lunds universitet, och Göran Kenttä, forskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan och ansvarig i idrottspsykolog på Riksidrottsförbundet. Du kan läsa mer och ta del av rapporten i sin helhet HÄR.

I jakten på framgång och perfektion möter elitidrottare en rad utmaningar som sträcker sig bortom idrottsarenorna. Samspelet mellan psykisk ohälsa och olika former av beroenden kan komma att påverka elitidrottare på förödande sätt.

För många är idrott mer än bara en fysisk aktivitet – det är en livsstil, en passion och ibland till och med en karriär. För elitidrottare, vars liv är dedikerade till att uppnå topprestationer, kan den konstanta pressen och konkurrensen leda till en skör balans mellan framgång och psykisk hälsa.

En av de mest påtagliga utmaningarna som elitidrottare står inför är den psykiska påfrestningen. Prestationskravet, mediaexponeringen och den ständiga jämförelsen med andra idrottsmän och kvinnor kan skapa en grogrund för psykisk ohälsa. Det är viktigt att förstå att denna påfrestning inte bara stannar vid idrottsarenan - den kan påverka alla aspekter av en idrottares liv.

Spelberoende
I försöket att hantera denna påfrestning kan vissa elitidrottare finna sig själva på en farlig stig av beroenden. Spelberoende, där jakten på spänning och risk kan fungera som en flykt från prestationstrycket, är ett exempel.

I början av sommaren gästade Per Holknekt, tidigare skateboardproffs, mångsidig entreprenör och före detta spelmissbrukare, Östersund och RF-SISU Jämtland-Härjedalen.

”Börja aldrig spela – spel kan ta liv” var temat för de två tankeväckande föreläsningarna Holknekt bjöd gymnasieelever och föreningsmänniskor på under besöket.

• Kan jag rädda en av er ifrån att bli spelberoende så har jag lyckats idag! sa Per Holknekt under föreläsningen.

Du kan läsa mer om Holknekts föreläsningar HÄR

Psykisk ohälsa kan leda till olika typer av beroenden
Alkoholberoende kan också utvecklas som ett sätt att självmedicinera och dämpa ångest. Likaså kan ätstörningar uppstå när ångesten blir för svår eller när kontrollen över kroppen blir en fixering i jakten på det optimala atletiska utseendet.

Den tidigare landslagsspelaren och NHL-proffset Jonathan ”Jonte” Hedström gick efter sin avslutade hockeykarriär offentligt ut och berättade öppenhjärtigt om sin ätstörningsproblematik som han led av i stort sett hela sin aktiva ishockeykarriär. Vi på RF-SISU Jämtland-Härjedalen fick oss en pratstund med Jonte när han gästade Östersund i oktober för att föreläsa för unga hockeyspelare samt delta vid Den hållbara idrottaren.

Under samtalet reflekterar Jonte bland annat över att killar generellt ofta har svårt att prata om sina känslor och sitt mående. Han säger att det är en hård struktur inom idrottsvärlden, specifikt kanske inom hockeyvärlden, som uppmuntrar till att vara "machokillen" och undvika att visa svaghet. Detta förhindrar många från att öppet diskutera sina mentala utmaningar.

• Man blir ju väldigt stereotyp. Män i grupp och i hockey får ju inte visa sig svag. Det tänket har jag vuxit upp med. Jag har ju kompisar jag känt i 25 år och många har jättesvårt att prata om känslor. Det är svårt att släppa den där spärren, säger Jonte.

Under samtalets gång reflekterar Jonte vidare över hur vanligt det är bland hockeyspelare att de utvecklar olika typer av beroende och att just spelmissbruk är något som många inom hockeyvärlden drabbas av. Liksom alkohol- eller drogmissbruk. Han poängterar vikten av att våga berätta hur man mår för att undvika hamna i dåligt mående med ångest. Man måste få ur sig det man mår dåligt över fortsätter han.

• För pratar man inte om sitt mående, då kommer beroenden av olika slag. Spelmissbruk är det extremt många som håller på med. Alkohol- eller droger eller vad det nu är för beroende som utvecklas. Sedan har jag spelat med killar som spelat bort i stort sett allt de har. Det är ju samma typ av beroende som jag har haft, det är bara att det går åt olika håll, avslutar Jonte.

Samtalet med Jonathan Hedström resulterade i en artikel du kan ta del av HÄR och vill du lyssna till hela intervjun med Jonte, där han mer ingående pratar om just psykisk hälsa och vikten av att må bra, då kan du göra det HÄR - i podden Här pågår föreningsidrott.

Göran och Anders rapport torde vara ett rejält uppvaknande att det är dags för idrottsvärlden att inte bara fokusera på fysisk prestation utan också på den mentala hälsan hos alla aktiva idrottare. Träning och tävling bör åtföljas av stödprogram, där idrottare kan få verktyg för att hantera stress, hantera prestationstryck och söka hjälp om det behövs.

Att vara elitidrottare är en resa som kräver en holistisk syn på hälsa. Genom att erkänna de psykiska påfrestningarna och riskerna för beroenden kan idrottsföreningar skapa en miljö där idrottare inte bara blomstrar på fältet utan också i sitt inre. Det är dags att balansera framgång med välbefinnande och främja en idrottskultur som omfamnar både den fysiska och mentala aspekten av att vara en elitidrottare.

Är det här något som er förening är intresserad av att veta mer om? Kontakta din idrottskonsulent.