Jämställdhet är inget man uppnår en gång för alla

För andra året i rad bjöd Smedjebackens kommun in till jämställdhetsforum på internationella kvinnodagen.

Temat för årets forum var - hur skapar vi en idrott där alla unga känner sig välkomna, mår bra och vill stanna kvar? Drygt 100 deltagare samlades den 8 mars i Folkets hus för en heldag där moderator Josefin Johansson lotsade oss genom dagen. Föreläsningar varvades med panelsamtal och workshops.

Medverkade gjorde: Anna Iwarsson, Håkan Larsson, Anna Rosengren, Karin Torneklint, Pia Sundhage, Torbjörn Jonsson, Kristina Edlund, Andreas Hagström och Helena Höij.

Fredrik Rönning - vi vill vara med och skapa
en jämställd idrott

Dagen inleddes med att kommunalråd Fredrik Rönning hälsade välkommen och berättade att det finns ett starkt föreningsliv i Smedjebacken samt hur idrotten bidrar till folkhälsa, demokrati, inkludering. Fredrik fortsatte - trots det blir det ändå tydligt att vi har ett arbete att göra. När vi synliggör orättvisor, det är då vi kan göra något åt dem.

Anna Iwarsson - idrottsrörelsen bygger ett
starkare Sverige

Anna är ordförande för Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna sedan 2024.

Sedan 2017 är det inskrivet i de egna och de svenska förbundens stadgar att det ska vara ett 50/50 förhållande i styrelserna. Dock genomsyrar det inte hela idrottsrörelsen. Ett exempel är, man kan se att det är fler tjejer bland ledare för de lägre åldrarna. Tittar man däremot på ledare för äldre åldersgrupper då är det fler män som är ledare.

Anna menar att man inom olika områden kan se en liten men långsam förflyttning framåt efter beslutet som fattades 2017.

Hon är dock positiv och menar att idrottsrörelsen bygger ett starkare Sverige, tillsammans når vi de nya strategiska målen 2035.

Håkan Larsson - hur jämställd är svensk idrott?

Håkan är professor och idrottsforskare vid GIH med ett förflutet som aktiv och ledare inom friidrott.

”Jag bidrar med ibland jobbiga frågor.” Hur man kan få syn på tysta regler med hjälp av statistik. Med hjälp av statistiken visar han idrottsrörelsen och Riksidrottsförbundet på faktiska könsskillnader. För Riksidrottsförbundet är det ett ständigt pågående arbete som finns med i allt beslutsfattande.

Jämställdhet betyder inte att kvinnor och män är lika utan att man har samma rättigheter och möjligheter.

Avslutningsvis skickade Håkan med oss kloka ord:

• Använd underlagen, undvik tyckande.
• Jämställdhet är inget man uppnår en gång för alla.
• Jämställdhet går inte att behandla som en fråga för sig själv.

Anna Rosengren - jämställdhet är som ett Vasalopp, det kräver långsiktighet

Anna är sedan 2024 ordförande för Vasaloppsföreningen Sälen-Mora och har en lång bakgrund inom företagande och regional utveckling.

Anna berättar om kvinnors historia genom tiderna kopplat till Vasaloppet. Margit Nordin blev första kvinna att delta i Vasaloppet året var 1923. Nio dagar efter Vasaloppet förbjöds kvinnor att delta. Det dröjde fram till 1979 innan kvinnor fick delta i öppet spår och i Vasaloppet deltog kvinnor enligt reglerna först 1981.

Tjejvasan genomfördes första gången 1988 och är idag världens största skidlopp enbart för kvinnor.

2022 bildades ett ledningsråd som arbetar för att locka fler kvinnor till Vasaloppet. En sak som önskades och rådet kunde lösa var toaletter till de kvinnliga deltagarna och toaletterna är utrustade med menstruationsskydd. Rådets arbete fortsätter och fler subgrupper bildas även om de inte har koppling till organisationen Vasaloppet.

Karin Torneklint - jag är inte så positiv som övriga, det är dags att ta strid

Karin är före detta friidrottare en av motorerna inom svensk friidrott på 2000-talet och har varit sportchef inom Svenska Bandyförbundet.

I Dalarna har flera kvinnliga elitlag blivit nedflyttade på grund av styrande beslut där männens idrottande har prioriterats. Karin har enligt egen utsago bråkat med alla om detta.

Hon är generalsekreterare i EPOS de arbetar för att ta tillvara på kompetens och skapa inkluderande miljöer där fler kan leda och utvecklas, målet är fler kvinnliga tränare och ledare i svensk elitidrott.

Karin ger oss en bild av frågor hon fått genom sin idrottskarriär, frågor som hon inte sett och hört att hennes manliga kollegor fått. Frågor som rört barn och familj och som syftat till att få henne och kvinnor generellt att känna sig som dåliga mammor. ”Det är en kultur och norm vi behöver fundera över.”

Inom lagidrotten har det varit vanligt att jämföra kvinnors och mäns idrottande och prestationer. Karins reflektion är att vi inte har vi gjort samma sak inom de individuella idrotterna. Med lika stor behållning följde vi både Stefan Holm och Kajsa Bergkvists prestationer.

Hon menar också att jämställda miljöer har färre problem i sina verksamheter och jämställda miljöer är trygga idrottsmiljöer.

Karin anser att Riksidrottsförbundet borde besluta om att elitens resurser borde gå lika fördelat mellan kvinnor och män. Påståenden som ”det finns inga kvinnliga ledare” bemöter hon med, leta reda på dem, de finns.

Pia Sundhage - vi ÄR varandras miljö -
vi GÖR varandra bra

Pia är en av svensk fotbolls mest meriterade spelare och ledare. Hon har som tränare vunnit två OS-guld med USA samt ett OS-silver med Sverige och hann under sin aktiva spelakarriär vinna EM-guld 1984 och ett VM-brons 1991.

Hon gillade fotboll redan som liten men vågade inte fråga om hon fick vara med när pojkarna spelade. Tack vare andra som bjöd in henne, kompisen Peter som sa att hon skulle vara med. Tränaren Kent-Olof som värvade henne till pojklaget. Tack vare dessa och fler står hon här idag men en lång meritlista både som spelare och tränare.

Andra sa att flickor: vill inte, de kan inte och ska inte. Fast Pia drömde stort, hon ville bli världens bästa fotbollsspelare (det fanns ingen damfotboll då).

Pia menar, om man inte tar nästa och nästa steg då tar man steg tillbaka. Det är viktigt att inte sätta för små mål. Att gå från ord till handling är inte så lätt man måste vara förändring, ett av hennes ledord.

Trots framsteg finns fortfarande skillnader mellan flick- och pojkfotboll. Pojkarna har bättre utbildade tränare, det snackas mer fotboll och pojkarna har mer träningstid.

Pia svarar på frågan om kvinnligt tränaruppdrag för ett herrlandslag,
- Om en kvinna får ett sådant uppdrag och om det inte går bra vid ett par matcher kommer hon få klä skott för alla kvinnor inte bara sin egen prestation.

Torbjörn Jonsson – målet är ett mindre jag
och ett större vi

Torbjörn ordförande i Brokinds IF, föreningen som utsågs till Årets förening vid Eldsjälsgalan 2023 och till årets Peppare i Sverige av Generation PEP 2026.

Brokind är en tätort i Linköping där bor 539 innevånare och i idrottsföreningen finns 652 medlemmar.

Torbjörn ger oss en bild av en förening (bildad 1934) som sedan 2018 har varit i ständig utveckling och nu har ett stort utbud. 2018 var året då idrottshallen stod klar, den som gav nya förutsättningar och det innebar att från att tidigare bara erbjudit fotboll kunde de nu även erbjuda innebandy, gymnastik och badminton. När pandemin kom ställde de snabbt om, idrottshallen stängdes och i stället erbjöd man uteaktiviteter som t ex kajak, tennis, utegym, löpning, MTB, pumptrack och så har det fortsatt.

Trots det ställer Torbjörn frågan, vart är vi på väg i Sverige? Det är stort fokus på jag och mycket mindre fokus på vi. Frågan blev starten till Brokindsmodellen glädje i idrott. Modellen innebär låga kostnader, man är positiv mot alla, bygga allas självkänsla, allsidig träning och värderingar som gemenskap, utveckling och delaktighet.

Detta har resulterat i att Brokinds IF fokuserar på att göra vi:et stort och fint igen.

Linköpings kommun - ett långsiktigt arbete

Kommunalråd Kristina Edlund och Andreas Hagström, avdelningschef idrott och friluftsliv berättar varför Linköpings kommun blivit utsedda för fjärde året i rad till Sveriges mest jämställda kommun.

• De är en kommun med stora investeringar på anläggningar och arenor och bättre möjlighet till spontanidrott.
• De har stärkt föreningsbidragen och fokus på jämställdhet.
• Det stärkta föreningsbidraget ger också fler barn och ungdomar möjlighet att börja eller fortsätta med idrott.
• De vill skapa rörelseglädje och väcka idrottsdrömmar.
• De vill ha både barn-/ungdomsidrott och fler medaljer i kommunen.

Det är ett strategiskt arbete som pågått under flera år som rör t ex förändringar av strukturer, styrsystem och kulturer. Det rör områden som t ex idrottspolitiska program, jämställda bidrag, jämställd sponsring och anläggningar.

Trots att de uppmärksammats för fjärde året i rad menar Kristina att de finns fortsatt arbete att göra framöver.

Helena Höij - ett fantastiskt idrottsliv pågår
varje dag i Dalarna

Dalarnas läns landshövding Helena avslutar dagen med att tacka Smedjebackens kommun för att de för andra året i rad bjudit in till en intressant dag och uppmärksammar internationella kvinnodagen. Hon hoppas och tror att de skapat en vana.

Idrottsrörelsen är vår största folkrörelse den är viktigt och skapar glädje, gemenskap och är samhällsbyggande.

Helenas medskick var - ta fasta på kunskapen och inspirationen vi fått här idag, vi gör det tillsammans. Jämställdhet är inget man uppnår en gång för alla.