Hem / Utbildning/Folkbildning / Lärgruppsledare

Välkommen som lärgruppsledare

Vad kul att du vill vara med och bidra till delaktighet och engagemang i din idrottsförening genom att leda värdefulla, utvecklande och lärande samtal. Att ta ansvar för dessa samtal är det vi kallar för att vara en lärgruppsledare. Du tar på dig rollen som samordnare, pådrivare och inspiratör.

Få lärgruppen att trivas

Som lärgruppsledare är din uppgift även att få såväl individen som gruppen att trivas. En balansgång som inte alltid är enkel men som underlättas om det finns en viss ordning och struktur i samtalet. Respekt för andras åsikter och när deltagarna känner stöd och tillit hos varandra skapas goda förutsättningar för trivsel.

Var nyfiken på varandras tankar, idéer och erfarenheter. Det är så ni skapar nya och gemensamma bilder av det ni samtalar kring. Olikheter berikar och olika uppfattningar kan och ska diskuteras. Samtidigt som alla ska mötas med respekt.

Lärande material

För att ytterligare berika samtalen är det bra att spela in ny kunskap inom det ämne eller tema som ni valt. Det kan ske genom att till exempel läsa en text, titta på film, lyssna på en föreläsning/podd, göra studiebesök eller bjuda in en "expert" inom ert ämnesområde. Om ni dessutom förbereder er tillsammans i gruppen, inför mötet med det lärande materialet, skapar ni en förförståelse som kan leda till än djupare insikter.

Lärgruppsplan

Som stöd och för att leda er igenom samtal och studier behöver ni en studieplan. I lärgruppen kallar vi den för lärgruppsplan. Här kommer ni gemensamt i gruppen överens om var, när och hur ofta ni ska träffas samt vilka förberedelser som behövs inför varje sammankomst. Det finns en del färdiga lärgruppsplaner att utgå ifrån men det går även bra att göra en egen.

Lärgruppsplaner för nedladdning

Sammankomsten

När lärgruppen träffas brukar vi kalla detta för en sammankomst. Använd den första sammankomsten till att skapa en struktur för arbetet. Om ni inte känner varandra sedan tidigare kan det vara väl investerad tid att göra det nu. Mjukstarta genom att låta var och en berätta lite om sig själv och samtala kring vad ni redan vet om ämnet. Genom att möblera så att alla deltagarna kan se varandra blir det trevligare att samtala.

De följande sammankomsterna kan ni börja med en runda "laget runt" för att samla upp funderingar och reflektioner från förra sammankomsten. Gå sedan igenom vad som ska göras under dagens sammankomst och tänk på att variera arbetsmetoderna. Avsluta sammankomsten med en kort sammanfattning och kom överens om vilka förberedelser ni behöver göra till nästa gång ni ses.

Den sista sammankomsten kan ni avsluta med en tillbakablick och summering av vad ni lärt er, vad som varit mest intressant, vilken nytta ni kan ha av det ni kommit fram till och vad som blir nästa steg.

Hålla i taktpinnen

Ibland behöver samtalet styras så att alla kommer till tals. Det skapar aktivitet och engagemang. Led samtalen så att ni kommer vidare och inte fastnar i en och samma fråga. Var noga med att alla är delaktiga. Dämpa den som alltid yttrar sig, svarar först på frågor och har lösningar på alla problem genom att "bromsa".

Led genom att strukturera reflektions- och diskussionsuppgifter, både de som finns i materialet och deltagarnas egna för att få ett flyt och komma framåt i samtalen.

Avsluta varje sammankomst med att summera tillsammans med deltagarna i lärgruppen. Är det något som behöver dokumenteras kommer ni överens om hur det ska göras på bästa sätt.

Samtalet och mötet

I lärgruppen är samtalet mellan deltagarna centralt. Där ges uttryck för olika synpunkter och perspektiv som deltagarna värderar utifrån egna erfarenheter och upplevelser. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap genom dialog, interaktion och reflektion med andra. Även om dialog är den samtalsform som är mest lämpad för att tillsammans utforska och upptäcka mening, kan det finnas tillfällen då debatt och diskussion kan ge energi till samtalet. I ett lärande samtal är syftet att utbyta tankar, känslor och idéer för att lära. Lärgruppsledarens främsta uppgift är att samordna, driva på, strukturera och sammanfatta samtalet.

Det bästa sättet att få igång ett samtal är att ställa frågor. I lärgruppsplanen ställs i regel de mest centrala frågorna, men för att utveckla och fördjupa ert eget samtal behöver ofta en del kompletterande frågor ställas. Då finns det finns olika typer av frågor att ta till:
Öppna frågor - kräver beskrivande svar
Slutna frågor - kan besvaras med ja/nej
Cirkelfrågor - ger möjlighet att bredda sitt synsätt genom att kartlägga sammanhang och undersöka skillnader och relationer
Tänk dig att…-frågor - för att vidga synsätt och undersöka olika handlingsalternativ; vad skulle hända om…?
Graderingsfrågor - kan användas i sammanhang som inte karaktäriseras av antingen/eller, där det finns olika nyanser av svar eller när man jobbar med värderingar; på en skala hur skulle du bedöma? Vad skulle ske för att öka bedömningen?
Uppföljningsfrågor - ger möjlighet att utveckla vad som ännu inte utvecklats. Denna typ av frågor följer på saker som sägs och som kan leda tanken vidare; Kan du förklara lite mer vad du menar? Om man tänker tvärtom, vilka konsekvenser skulle det få?
Summeringsfrågor - ger ledare och deltagare chansen att ”kontrollera” att man uppfattat vad som sagts på rätt sätt och möjlighet att undvika missförstånd; Menar du att…? Skulle någon vilja sammanfatta det vi kommit fram till?

Du kan även välja att rikta frågorna på olika sätt:
Allmän fråga - riktad till hela gruppen. Vad tycker ni om det här?
Direkt fråga - riktas till en speciell person. Anna, vad tycker du om det här?
Returfråga - Intressant fråga du tar upp, vad tycker du själv?
Laget runt-fråga - går runt till alla i gruppen. Var och en får ge sin åsikt under en minut.

Mer om frågetyper