Hem / Egna nyheter / 2021 / "Idrottsrörelsen har behov av att bli en och samma röst"

"Idrottsrörelsen har behov av att bli en och samma röst"

Vi fick en pratstund med Claes Thunblad om hans första kalenderår som ordförande för RF-SISU Stockholm. – Idrottsrörelsen engagerar oerhört många. Men kommunerna inser inte vilken stark resurs idrotten är. Där behöver vi arbeta för en förändring.

Vad har överraskat dig mest din första tid som ordförande?

– Det som fascinerat mig är den enorma bredd vi har inom idrottsrörelsen, antalet utövare och den möjlighet som alla har att idrotta oavsett ålder eller andra förutsättningar. Det är jag imponerad av, säger Claes Thunblad och fortsätter:

– Samtidigt har jag märkt att vi inom idrottsrörelsen har ett behov av att bli en och samma röst. Vi och specialdistriktsförbunden (SDF) behöver samla ihop alla delar mycket tydligare, där tycker jag att vi har en resa att göra. Att vi jobbar mot samma mål – med våra 2700 föreningar i fokus.

Claes.jpg

När Claes Thunblad tillträdde som ordförande var budskapet att han ville stärka idrottsrörelsens betydelse i en växande Stockholmsregion – och där den stora frågan var den akuta bristen på anläggningar och idrottsytor.

– Alltför ofta ser inte kommunerna idrotten som en resurs utan en belastning. Idrotten ger hälsa, livskvalitet, men idrotten bidrar också till inkludering, ökad trygghet och sammanhållning. I kommunernas budgetar utgör dessvärre idrotten en väldigt liten bit av budgettårtan. Att bygga och investera i anläggningar är en resurs och en positiv investering för Stockholmsregionens utveckling. Kommunalt ses det ofta mer som en kostnad tyvärr.

Claes Thunblad tycker att idrotten måste vara ett lika naturligt inslag som andra bärande funktioner i en kommun.

– Kommuner bygger parker och torg, äldreboenden och förskolor. Det är i det här tänket idrotten måste in. Kostnaderna genererar en resurs och idrottsrörelsen har en stor betydelse för invånarna. Idrotten är en välfärdsfråga.

– Om jag säger Leksand och Edsbyn vad tänker du på då? Det är bara några av orterna i vårt land där idrotten ses som en resurs. Jag är helt övertygad om att folk väljer att flytta till kommuner där det finns ett bra föreningsliv. Så måste man också se på idrotten i Stockholmsregionen.

Vi kommer återkomma till anläggningsfrågan. Claes Thunblad som tog över som ordförande mitt i en pandemi har haft en annan typ av start som ordförande än sina företrädare.

Hur har det varit att komma in under Coronapandemin?

– Det positiva är att vi har stärkt vårt arbete och vår samverkan med SDF:en samt kommunerna och vi har tagit en viktig roll för idrotten i Stockholmsdistriktet. Vi har hanterat och informerat runt pandemifrågorna genom regelbundna videomöten som varit mycket uppskattade. Genom det har vår roll stärkts mot både kommuner och SDF.

– Det som framför allt har varit negativt med pandemin är att det handlat mycket om krishantering. Många föreningar går på knäna och har tappat utövare, ledare och funktionärer. En undersökning som vi gjort visar att var tionde förening riskerade att läggas ner när det var som värst. Samtidigt har idrottsrörelsen fått ta del av kompensationsstöd, vilket är bra.

gubbangen2.jpg

gubbangen3.jpgGubbängens skridsko- och bandyhall invigdes 24 augusti 2020. FOTO: Bildbyrån

Nu åter till anläggningsfrågan. I samtliga rapporter och undersökningar som gjorts de senaste åren är resultaten lika nedslående. Bristen på idrottsanläggningar och andra idrottsytor i Stockholmsdistriktet är akut.

– Det finns mycket fotbollsplaner, men det behövs mycket mer. Vi har exempelvis en bandyhall på över två miljoner invånare. I Edsbyn har de en bandyhall på 3 500. Det finns absolut idrottsytor i Stockholmsdistriktet, men vi har alldeles för lite sett till vår storlek och Stockholm är klart underförsörjt och det gäller i stort sett alla idrotter.

Stockholmsregionen är Sveriges största sett till antalet invånare, till ytan är den dock väldigt liten.

– Det kan det vara lättare att hitta ytor för anläggningar i exempelvis Haninge, Vallentuna eller Åkersberga. Risken är att kranskommuner tar rygg på Stockholms stad och inte investerar i egna anläggningar. Hade det varit tio mil mellan varje kommun hade de tvingats bygga mer egna idrottsytor.

Vad ser du för öppningar?

– Jag ser stora möjligheter och vi har återkommande samtal med kommunerna. Många tar fortfarande rygg på Stockholms stad. Men vi ser att fler kommuner vill skapa ett större utbud av egna idrottsytor.

Claes Thunblad ser också hur idrottens betydelse har stärkts under pandemin.

– Idrotten har fått en viktigare roll. Det har blivit extra tydligt när vi sett vad som hänt när barn och ungdomar inte idrottar och när evenemang ställs in eller är publikfria. Detta stärker idrottsrörelsen. Vi har visat på allt viktigt vi kan bidra med för samhället.