Hem / Egna nyheter / 2020 / Fler kommuner vill planera tidigt för idrottsanläggningar

Fler kommuner vill planera tidigt för idrottsanläggningar

Anläggningskrisen i Stockholmsdistriktet har stått i fokus under många år och de senaste åren har frågan fått mer uppmärksamhet i medier. Parallellt med opinionsarbetet sker ett intensivt arbete från RF-SISU Stockholm och SDF:en som börjar bära frukt

Roger Vintemar är anläggningsansvarig på RF-SISU Stockholm. De senaste åren har han träffat samtliga kommuner – han ser framgångar i det långsiktiga arbetet.

– Kommunerna hittar inte 100 miljoner med kort varsel för en ny anläggning. Planering för nya idrottsanläggningar startar ofta minst fyra år innan de ska stå färdiga. Därför är det viktigt att idrotten kommer in tidigt i processen. Och där har det börjat röra på sig, säger han.

För några år sedan var det ett fåtal kommuner som hade med idrottsrörelsen i den tidiga processen och i den långsiktiga investeringsplanen.

– De senaste åren har vi sett en positiv utveckling. Nu har cirka hälften av kommunerna en långsiktig investeringsplanen för idrotten. Detta beror delvis på att vi på RF-SISU Stockholm, förbunden och idrottsföreningar har legat på kommunerna, säger Roger Vintemar 

Med långsiktig investeringsplan tar en kommun ett helhetsgrepp kring det framtida behovet av idrottsanläggningar i kombination med hur kommunen i övrigt kommer förändras över tid,  exempelvis att stadsmiljön förtätas eller när nya stadsdelar ska byggas tillsammans med exempelvis skolor, äldreboenden och bostäder.

– Kultur- och fritidsverksamhet är en frivillig verksamhet för kommuner, till skillnad från skolor, vård och vägar. Så de som planerat stadsdelar har sällan haft med idrotten i samhällsplaneringen. Trots att alla vet hur viktigt det är för folkhälsan och idrottsrörelsen, säger Roger Vintemar och fortsätter:

– Som vi redan vet så finns det ett stort behov av fler anläggningar för de flesta av våra idrotter. Och genom att idrottsrörelsen finns med i den långsiktiga investeringsplanen kan vi peka ut mer var och vilka typer av anläggningar vi behöver i framtiden.

Flera kommuner har gått samman för Kartingbanan i Järfälla.  ARKIVFOTO: Bildbyrån 

En typ av anläggning som RF-SISU Stockholm har framfört till tätbebodda kommuner i distriktet är kvarterslokaler.

– I ett stort våningshus kan man i bottenvåningen lägga en mindre idrottslokal. Om det byggs mindre innebär det inte att vi ska sluta bygga stora anläggningar, detta ska ses som ett komplement och är ett bra alternativ i våra innerstäder tycker vi.

Ofta när anläggningsbristen lyfts så glömmer kanske många att flera idrotter utför träningar och tävlingar i naturen.

– Det senaste året har vi haft en grupp med idrotter som exempelvis skärmflyg, mountainbike och orientering. De behöver stöd hur de ska agera mot olika aktörer som exempelvis nämnder i kommuner och länsstyrelsen. Vi vill stötta dem och lyfta fram friluftsidrotternas behov.

Ett arbete som fortsätter är regional samverkan över kommungränserna.

– Det är en sak vi jobbat med under många år. Stockholmsdistriktet är unikt med många kommuner som ligger på varandra och där många rör sig över kommungränser nästan dagligen. Genom att skapa regionala anläggningar investerar kommuner i en anläggning tillsammans i stället för att en kommun tar hela kostnaden.

– Ett exempel är Sollentuna friidrottshall som stod färdig för några år sedan, vi har även Kartingbanan i Järfälla där sju kommuner har gått ihop. Sedan har vi Botkyrka och Huddinge som gått ihop kring en cricketanläggning som nu byggs i Botkyrka, säger Roger Vintemar.

Just nu byggs en ny Cricketanläggning i Botkyrka. Ett resultat av en regional samverkan mellan Huddinge och Botkyrka kommuner.   ARKIVFOTO= Bildbyrån.

I våras presenterades även kampsportsutredningen som gjordes av Sweco på uppdrag av RF-SISU Stockholm. Tanken var att det skulle ske genom en fysisk release med inbjudna föreningar, förbund, kommuner och journalister. Men på grund av Coronapandemin blev den digital, ni kan se den här och även läsa om den (länk).

– Genom rapporten vill vi belysa ett stort problem för de sex kampsportsförbunden där många hyr privata lokaler till höga priser. Coronapandemin och Kampsportsutredningen visar att just de föreningarna är ännu mer sårbara än vi på RF-SISU Stockholm befarade, säger Roger Vintemar och fortsätter:

– Kampsporten växer i vårt distrikt, inte minst då föreningarna lockar fler och fler tjejer och kvinnor. Det är ett tecken på att kampsporten mår bra, men vi har också sett att många föreningar har problem med var man ska ha sin verksamhet och att den ofta sker i lokaler dåligt anpassade för idrott. Genom att belysa det i rapporten vill vi vara med och påverka så att dessa idrotter i framtiden får bättre lokaler och till ett rimligare pris.

Under snart ett år med Coronapandemin har mycket få stå tillbaka. Alla möten sedan mars med kommunerna har varit digitala – just det har paradoxalt nog gett en ännu bättre kontakt och ökad förståelse mellan idrottsrörelsen och kommunerna.

– Var tredje vecka har vi haft digitala möten med de stora specialdistriktsförbunden och kommunerna. Detta har ökat förståelsen för varandras uppdrag, behov och utmaningar. Det har också byggt nätverk och relationer på ett bredare och djupare sätt än innan pandemin, säger Roger Vintemar och fortsätter:

– Detta är något mycket positivt som vi kommer fortsätta arbeta medvetet med för att ytterligare stärka idrottsrörelsen efter pandemin. Både gällande att få till fler och bättre idrottsanläggningar och många andra viktiga frågor.