Hem / Folkbildning och utbildning / Inspiration för lärgruppsledare

Lärgruppsledare - ryggraden i folkbildningen

Du som lärgruppsledare är pådrivare, samordnare, frågeställare och inspiratör. Du är kort sagt ryggraden i mycket av den folkbildning som genomförs med RF-SISU Halland som anordnare och föreningen som arrangör.

 Lärgruppen är idrottens motsvarighet till studiecirkeln. Det är i lärgruppen, i mötet mellan dig och deltagarna verklig folkbildning skapas.

Man brukar säga att bildning är något annat, något mer än bara kunskap, något som når bortom högskolepoäng, gymnasiebetyg och intyg över genomförda kurser.

Bildning handlar om att veta och lära sig tillsammans. Det är kopplat till omdöme, värderingar, erfarenheter och demokrati.

Vikten av bildning är därför central. Inte bara för utvecklingen hos varje enskild individ som deltar. Det funkar också som ett kit som håller samman ett lag, en grupp, en förening – ja till och med ett samhälle.

 Ny roll som lärgruppsledare

Du är säkert redan idag en van ledare som tryggt planerar och genomför träningar, matcher och tävlingar. Du har koll på snacket i omklädningsrummet och du kan tryggt prata med föräldrar.

Som lärgruppsledare har du tagit en annan roll. En roll som kanske kan kännas lite ovan. Hur ska jag vara? Hur ska jag skapa ett levande samtal? Vilka frågor ska jag ställa? Hur fördelar jag ordet? Vilka pedagogiska grepp och hjälpmedel kan jag använda? Allt det här är frågor vi hoppas kunna hjälpa dig med med hjälp av det här nyhetsbrevet. Ett nyhetsbrev som förhoppningsvis bjuder på lika delar lärgruppsinspiration, pepp och konkreta verktyg för arbetet.

 

Bortsett från alla de vanliga utmaningar du som idrottsledare i allmänhet och lärgruppsledare i synnerhet ställs inför i vardagslag så befinner vi oss just nu mitt i en pandemi. En pandemi som ställt en stor del av vår vardag på ända. Alla fysiska möten, det som är grunden i idrotten, föreningslivet och folkbildningen, är inställda just nu. Men behovet av utveckling, utbildning och bildning stannar inte upp och det behöver inte ställas in. Kontakta er idrottskonsulent så guidar de er rätt i det som kännas som en djungel av digitala verktyg, mötesplatser och folkbildningsinsatser. Allt för att ni ska kunna fortsätta just er folkbildningsresa.

 

Emelie Elfsberg använder lärgruppen som metod i Falkenbergs FF

De har själva mött massvis av tränare genom åren. Nu tar de sina första steg mot en egen tränargärning. Emelie Elfsberg idrottskonsulent på RF-SISU Halland  har valt lärgruppen som form när ett helt lag med tonåringar från Falkenbergs FF ska få sina första ledarstudier.

- Jag tycker att det är en pedagogisk form som gör att deltagarna blir mycket mer motiverade, dessutom tänker jag att det ska ge dem en känsla av att våga prova och testa när de får sina första uppdrag, säger Emelie Elfsbegr, idrottskonsulent RF-SISU Halland.

Lärgrupp på distans

Utbildningen drar igång en tisdagkväll i november när Coronan härjar som värst. Tillfället då alla skulle träffats för att prata lära nytt och utbyta erfarenheter har som så mycket annat fått flytta in bakom skärmarna. Men trots det droppar kille efter kille in i den fiktiva lobbyn.

Och snart drar allt igång. Först en tydlig genomgång av vad som gäller, vilka förhållningsregler man ska hålla sig till och hur viktigt det är att alla får komma till tals. Därefter går Emelie laget runt och låter alla ge exempel på en ledare de har som förebild. Efter en stund har grabbarna levererat en laguppställning som skulle göra tränaren i vilket Europeiskt storlag som helst avundsjuk.

- Det gäller att hitta ett ämne, ett tema som engagerar alla deltagare förklarar hon.

Dessutom menar hon att öppningen, starten är viktig för att skapa trygghet och tillit samtidigt som det sänker trösklarna för att faktiskt våga vara delaktig och dela med sig av sina tankar, idéer och erfarenheter under resten av lärgruppen.

- Om man har fått prata redan tidigt känns det kanske inte lika utmanande senare heller förklarar hon.

Det faktum att man går laget runt med en ”ofarlig” fråga gör också starten enklare.

- Det gäller ju att vara lite strategisk när man väljer fråga så att man börjar i det som är brett och kanske inte så personligt så kan man snäva in efterhand om det är ett sådant ämne.

Alla ska få komma till tals

Men den här kvällen var ledarskap ämnet för dagen. Och efter presentationen ledde Emelie en snabb genomgång av lärgruppen, dess utbildningsformer, hur viktigt det är att alla får komma till tals och att man lär av varandra. Därefter delade hon raskt in gänget i grupper som fick diskutera vad som kännetecknar en bra ledare i små grupper. Korta, rappa stunder på egen hand, där hon bokstavligt talat använde klockan som hjälpmedel.

-  Med en sådan här målgrupp gäller det att hela tiden fånga deras uppmärksamhet och variera lärandet så att man inte tappar dem.

Väl ute i smågrupperna skulle gruppen på egen hand utse en lärgruppsledare, som fick i uppgift att fördela ordet, hålla igång samtalet och samla ihop tankar och slutsatser. Ett arbete som fungerade väl. Lärgruppsledaren utsågs ganska naturligt och han försökte sedan försiktigt leda gruppen i rätt riktning.

- Jag är imponerad över att det har fungerat så bra. Och jag har redan nu många tankar på hur vi skulle kunna gå vidare med det här sättet att lära varandra via lärgrupper i andra delar av föreningen, säger David Svensson, CSR ansvarig FFF.

 En viktig ingrediens, förutom bra ämne och smart struktur på mötet, är fingertoppskänsla och nyfikenhet på lärgruppens deltagare. Allt för att försöka skapa en bra mix mellan hur hon ställer frågor, hur hon fördelar ordet och vilka deltagare som behöver lyftas eller dämpas och i vilka situationer.

Emelie förklarar att hon försöker variera metoderna hon använder för att skapa dynamik under mötet.

-  Det gäller ju att variera annars kan det ju bli väldigt enformigt och det är ju inte alla som är bekväma med att hela tiden behöva gå laget runt heller till exempel.

Stort engagemang trots distansarbete

När deltagarna duvats i och diskuterat kring ämnen som vad som krävs av en bra ledare, alla våra grundrörelser, hur viktigt det är att fylla på må bra kontot och inte minst att det gäller att försöka bidra med schysst stämning och bra energi för att skapa ett vinnande lag där alla jobbar för varandra, fick de till sist med sig en hemuppgift. En uppgift där de  behöver sätta ihop många av de nya lärdomar och erfarenheter de delat med varandra under kvällen.

- Jag tycker att det här var jättebra. Jag tycker att det är fantastiskt att de varit så enagerade hela vägen, säger David Svensson.

- Ja, det visar verkligen att man kan vara lärgruppsledare redan som 14-åring. De var grymma!

 

Uppvärmning viktig för öppet samtalsklimat

Det är inte bara kroppen som behöver värma upp inför utmaningar. Lika viktigt är det att knoppen är inställd på rätt frekvens när det är dags att för utveckling i exempelvis lärgruppsform. Rickard Boman, idrottskonsulent på RF-SISU Halland har ett gäng knep för att få gruppen att komma igång.

- Viktigast av allt är att få alla att känna att deras åsikt är viktig, säger Rickard Boman.

Utbildning och kurs är en sak. Lärgrupp något annat. I lärgruppen är det det goda samtalet och erfarenhetsutbytet som står i centrum. För att skapa en trygg miljö där alla känner sig bekväma med att faktiskt delta och dela med sig av sina åsikter menar Rickard Boman att inledningen på mötet är viktig. Han brukar därför lägga en hel del tid på att tydligt förklara syftet.

- Jag brukar vara tydlig med att det här är inget möte där vi kommer att fatta några beslut, däremot kan de samtal vi har här leda till att vi fattar bättre beslut längre fram.

Intervju på matta

Det är ett sätt att få alla att förstå att deras röst, deras åsikt är lika viktig. Nästa steg är att faktiskt köra en uppvärmningsövning. Om det är en större grupp på tio personer eller mer, då kör Rickard Boman ofta en övning där han helt enkelt lägger ut ett antal mattor på golvet. Sedan gäller det för alla personer att hitta varsin partner på mattan. De två som står på mattan ska sedan intervjua varandra.

- Här brukar jag kasta ut ett antal öppna frågor som bara personen själv kan svara på. Och så förklarar jag alltid att syftet med mötet är att öva på att lyssna.

Om det istället är en lite mindre grupp brukar han istället gå laget runt och berätta lite om sitt nuläge utifrån en väldigt enkel fråga.

- Det kan handla om vad de har framför sig i sin tränarroll till exempel. Det viktiga är att det är en enkel, öppen fråga som inte har något exakt svar.

Viktigt att få alla att delta

Efter en sådan här öppning brukar gruppen vara mogen att ta sig an de frågor som ska diskuteras.

- Just när det är en lärgrupp, då är det viktigt att alla deltar och där har lärgruppsledaren en viktig roll att se till att så att alla får komma till tals. Meningen är ju inte att en person ska berätta allt, då är det ingen lärgrupp. Och inget lärande tillsammans vilket är grunden i den studieform som vi kallar lärgrupp.

 

Linda Ednarsson - nybliven lärgruppsledare ser framemot fler uppdrag

Tränarrollen har hon axlat under ett antal år och styrelsearbetet har hon precis börjat lära sig. Nu är det dags för nästa utmaning i föreningslivet. Linda Ednarsson har precis startat en lärgrupp i sin förening Shogun jujutsu Halmstad.

- Det är jätteroligt. Jag tycker att just lärgruppen är väldigt bra, inte minst eftersom man bestämmer en tid som man faktiskt avsatt för att diskutera ett visst ämne.

Man behöver inte prata länge med Linda Ednarsson för att förstå att hon är en aktiv person med många järn i elden. Heltidsarbete, två barn och tre hundar – en kombo som brukar vara mer än nog för de flesta. Men Linda Ednarsson hinner dessutom med tränaruppdrag, styrelseengagemang och egna hobbies vid sidan av.

- Jag är en sådan som hamnar med fingrarna i väldigt många syltburkar, det bara händer, skrattar hon.

Men så har det inte alltid varit. Som liten beskriver hon tvärtom att hon i det närmaste drog sig för att vara med och haka på i den här typen av sammanhang. Man skulle kunna säga att populärkulturen var det som fick henne på andra tankar.

- Alltihop började egentligen med filmen Kung fu Panda. Min dotter såg den och blev väldigt sugen på att börja träna Kung FU, men de träningstiderna krockade med andra aktiviteter.

Men kampsportssuget var stort och de letade därför vidare. Efter en liten undersökning insåg de att jujutsuns träningstider skulle funka och snart var dottern igång.

- Jag hade tränat jujutsu som tonåring men när jag flyttade från Växjö till Halmstad tappade jag det. Men nu fick jag smak på det igen, det såg ju väldigt roligt ut!

Omkring ett halvår efter det att dottern börjat hakade Linda på vuxengruppen. Efter det skulle det inte dröja länge innan hon fick frågan om att hjälpa till på barnens träning.

- Jag satt ju ändå och väntade så då tänkte jag att jag väl likaväl kunde vänta på mattan så att säga.

Och eftersom Linda Ednarsson nu tillhör ”fingrarna i syltburksgänget” så var hon inte sen att haka på när de undrade om hon skulle kunna tänka sig ett styrelseuppdrag.

- Jag tycker att det är roligt att kunna vara med och påverka hur föreningen fungerar och hur verksamheten ser ut.

Och just det där med att påverka är kanske en av drivkrafterna till hennes senaste uppdrag- det som handlar om att vara med och leda en lärgrupp. Hon berättar att alltihop började med att föreningens ordförande hade läst en intressant bok. En bok som handlade om hur man ska träna fysiskt i olika åldrar. Ett ämne som sammanföll väldigt väl med den tränarvardag de upplevt i föreningen.

-  Vi ser att motoriken hos de barn som kommer till oss blir sämre och sämre för varje år. Det är färre och färre barn som kan sådant som att hjula eller slå kullerbyttor till exempel.

Linda Ednarsson och henens tränarkollegor inser förstås att de inte kan förändra barnens fysiska förutsättningar i grunden. Men de vill ändå göra det de kan för att förbättra kidsens förmågor. För att lyckas med det har de nu startat en lärgrupp där tränarkollegorna kapitel för kapitel diskuterar igenom hur de kan använda bokens lärdomar i sin egen träning.

- Det har blivit väldigt bra samtal, inte minst eftersom vi är en grupp där alla reflekterar och funderar mycket.

För att få alla att komma till tals funderar Linda Ednarsson en hel del över sin egen roll och sin egen röst.

- Jag vet med mig att jag är en som pratar mycket så jag försöker verkligen tänka på det.

- Dessutom försöker jag och vår ordförande som också är med få med alla de andra i diskussionerna genom att ställa frågor och på så vis bjuda in de andra deltagarna.

Trots att de bara är i uppstartsfasen av lärgruppen ser Linda redan nu metodens fördelar. Och tillsammans har de redan sett andra områden de skulle kunna bita tag i framöver.

- Vi har bland annat pratat om kost. Men det är bara en tanke och vi vill verkligen göra klart de här studierna innan vi ger oss in i något nytt. Men jag gillar formen och jag ser många områden i föreningen där man skulle kunna använda det, säger Linda Ednarsson.