Hem / Vi arbetar med / Idrott för alla - inkludering

Inkluderande idrott för alla

Inkluderande idrott handlar om att ta tillvara möjligheter och undanröja hinder, att vi på alla plan och nivåer tar tillvara olika kompetenser, erfarenheter och talanger. Alla ska ha samma möjlighet att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen.

RF-SISU Dalarna står bakom regeringens och riksdagens övergripande mål om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett bakgrund.

Arbetet med inkludering är ständigt aktuellt och pågående och en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Just nu utgör En inkluderande idrott för alla en av fem utvecklingsresor i idrottsrörelsens pågående arbete inom ramen för Strategi 2025.

För att bli mer inkluderande behöver vi förstå vad normer är och gör.

En normmedveten idrott innebär att

  • vi är medvetna om vilka normer som påverkar oss och kan förhålla oss till dem
  • vi lyfter upp och synliggör rådande privilegier och begränsningar för utövare och ledare 
  • vi arbetar aktivt för ledarskap, resursfördelning och representation som minimerar ojämlikhet och ojämställdhet – ett arbete där ansvaret för förändring framför allt ligger på dem som har makt och är mest självklara i sammanhanget.

 

Utgångspunkter för inkluderande idrott

Idrottsrörelsens gemensamma värdegrund

Den omfattar de fyra grundpelarna:

  1. Glädje och gemenskap
  2. Demokrati och delaktighet
  3. Allas rätt att vara med
  4. Rent spel 

Diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

  • Kön
  • Könsidentitet och könsuttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder 

 

Idrott för nyanlända 2015–2018

Idrottsrörelsen har sedan 2015 arbetat för att utveckla och erbjuda aktiviteter och grundläggande introduktion till föreningslivet för nyanlända. Regeringen beslutade att fördela medel till Riksidrottsförbundet för att möjliggöra för idrotten att utgöra en aktör i nyanländas etablering i det svenska samhället. Fysisk aktivitet och föreningen som plats, ger möjlighet till hälsa, gemenskap, engagemang, personlig utveckling och demokrati.

Arbetet med att integrera nyanlända har varit var lyckosamt på många sätt, samtidigt som vi mött nya utmaningar och frågeställningar. För att fånga erfarenheter och lärdomar från arbetet har en mängd uppföljnings- och forskningsinsatser genomförts. De viktigaste resultaten har sammanställts i en rapport om Idrott för nyanlända 2015–2018.

Många nyanlända tycks ha hittat till föreningsidrotten, samtidigt som det står klart att mycket arbete återstår för att nå fler och att uppnå en verkligt inkluderande idrottsrörelse. RF:s förhoppning är att rapporten ska bidra med kunskap och lärdomar från det omfattande arbetet med att engagera och inkludera nyanlända i föreningsverksamheten. Att öppna upp verksamheten för en bredare målgrupp är ett sätt att utveckla föreningar och en viktig del av idrottens strategiarbete.

 

Det här kan er förening göra

Många idrottsföreningar har utvecklat eller startat ny verksamhet för att välkomna asylsökande och nyanlända barn, ungdomar och vuxna. Effekten har ofta varit ett starkare och mer levande föreningsliv samtidigt som det har en stor betydelse för alla individer. De föreningar som vill dra igång liknande initiativ behöver inte uppfinna hjulet på nytt, utan det finns många lärdomar att dra från andras erfarenheter. RF-SISU Dalarna och vår koordinator för att få ta del av kunskaperna, erfarenheterna och veta mer om de stöd som finns möjligt att ta del av. Distrikten har medel för att stödja föreningarnas arbete. Ibland sker det via samtal och gemensam plan, ibland i en ansökan eller via folkbildningsmedel.

Stöd i form av kunskap och bollplank

RF-SISU Dalarnas koordinator hjälper er med att se hur just er förening kan öppna upp och ge nyanlända möjlighet att vara en del av er förening. Koordinatorn stödjer er i förberedelserna och med att komma i kontakt med asylsökande och nyanlända, eller att skapa meningsfull väntan för personer som är på flykt och befinner sig på flyktingboenden eller liknande.

Koordinatorn har stor kunskap att delge, och goda kontakter med andra aktörer som Rädda barnen, Röda korset och Bris som kan bistå med kunskap och kontakt.